Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen - Efterskrift. Belysning under tryckningen. Mera om sedeln och skatten Sammanfattande översikt - Bondens sparslant och festen på krogen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN RÄTTVÄNDA VÄRLDEN
261
vidare vräkig fest för att tusenlappen skall gå. Det berättas från
Stockholm, att det under kristiden inträffat, att någon person utan
att blinka kunde betala 1,000 kr. för en enda flaska whisky.
Varifrån kan en sådan tusenlapp ha kommit? Är den också
skapad av ett års svett och möda? Knappast. En lyckad
spekulation, bara ett penndrag kanske.
Är den beskattad? Ja, det beror på, hur man deklarerat. Den
här tusenlappen och många till har man kanske skrivit av på
”orga-nisationskostnaderna.” I alla händelser har man velat att den inkomst,
som sådant här kapital ger, skall beskattas mindre än det, som
bonden nedlagt i sitt jordbruk. Är man inne på rimliga vägar?
Borde man icke vid beskattningen först och främst taga reda på,
hur pengarna användas? Hur använder bonden sina pengar i
allmänhet, och hur användas de här på krogen? I ena fallet gör man
ren skada, om man river undan pengar till skatt, i andra fallet gör
man ren nytta även åt den beskattade, om man med skatt hejdar hans
slöseri och livsförkortande frosseri. ”Jag såg få dö av hunger,” sade
Franklin; ”av ätande ett hundratusen.”
Och bör man icke vid skattläggningen se till, vad som blir kvar?
Bonden har ett par hundra kronor kvar, när han betalat skatten. Men
den rike har hundratusentals kronor kvar. Utom den tusenlapp, som
nu går, har han många tusenlappar i fickan eller på banken. En
annan skall gå i morgon kväll.
Märk här, att vi icke vända oss mot den rikes pengar i och för
sig. Låt honom ha många hundra tusen kronor. Det kan vara
mycket bra. De kunna böra skyddas så mycket som möjligt, också de.
De kunna vara inriktade på ökning av våra livsmedel, så att våra
industriarbetare kunna få billig mat och vår industri kan producera
billigt, på utveckling av vår export, så att vi kunna betala våra
skulder och få nödvändighetsvaror från andra länder, på utveckling av
vår handel, medels en ny oceanångare kanske, till nytta för oss alla.
Men i kväll, på guldkrogen, sker intet av detta. Vad sker i
stället? Det festande herrskapet förstör våra varor och vårt
penningvärde. Försök inte med inkastet att de med sina pengar låta
hovmästare, betjänter och lyxproducenter leva. Dessa skulle leva lika
bra, om de i stället fått arbeta med sådant, som bidragit till allas
vårt välstånd. Det är ofta brist på arbetare i jordbruket och industrin.
Det är en mycket allvarsam sak, vad som nu sker. ”Den denna
sedel efterapar skall varda hängd,” lär det tidigare ha stått på
sedlarna. Men den som är med om att beröva den hederliga svenska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
