Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen - Efterskrift. Belysning under tryckningen. Mera om sedeln och skatten Sammanfattande översikt - Aldrig brist på jordlotter - Vad skall det bliva av bilväsendet?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
286
DEN RÄTTVÄNDA VÄRLDEN
Nya industrier skulle givetvis drivas ut på landsbygden genom
krav på jordupplåtelser i denna stil för alla arbetarna, och arbetarna
skulle vid de industriella kriserna icke kunna kastas ut på gatan
som nu.
VAD SKALL DET BLIVA AV BILVÄSENDET?
Som sagt, lustgårdar skulle det kunna bli av jorden överallt.
Och för transporterna till arbetsplatserna har man bilerna. Vi
knappast ana ännu, vad det kan bli av bilerna. Man kommer lika fort
fram med en bil i en trädgårdsstad som till fots eller med spårvagn
i en stenstad, och billigare än med spårvagnen, om bilväsendet bara
blir organiserat.
Bilar ha vi nu överallt. Ä Champs Elysées i Paris kan man väl
räkna tusenden på en gång. Ett gathörn i Chicago passeras av
tjogtal på någon enda minut. I London gå tåg, bilar och spårvagnar i
två, tre lag ovanför varandra i oupphörlig ström. Även i avlägsna
landsorter kila bilar nu fram litet emellan.
Vi skulle bara ha en viss organisation av det bilväsen som finnes,
så kunde man kanske där finna grunden till ett transportsystem, vilket
fulländade trädgårds- och småbruksstadens möjligheter.
Här är en brännpunkt. Här kör så mycket ihop, att det är
svårt att reda det på det utrymme som finnes. Här möts allt, även
våra tankår om skattereformer, liksom det nu frampressade stora
kravet om sparsamhet i allt vad vi företaga oss.
Bilväsendet är ju nu i stor utsträckning slöseri och lyx, kanske
den största lyx, som för närvarande bedrives.
Många ha en dyrbar maskin bara för sin egen del och hålla sig
därtill med särskild chaufför. Det är en utgift på många tusen kronor
årligen. Enligt våra teorier skulle denna utgift balanseras till det
allmänna, först medelst ersättning för den direkta förstöringen av
sedelvärdet, och sedan med skatt för den indirekta skada
produktionen lidit. Ja, vi kunna icke komma ifrån den satsen vid denna
punkt heller.
Ty är det inte rätt? Vad skulle man säga, om ett tåg skulle
gå på banan för en enda person, eller om tåget vid återfärden skulle
ha bara föraren ombord ? Det måste alla inse vara det grövsta slöseri.
Den stora bilen är också en mycket dyrbar maskin, lika dyr kanske
som en banvagn eller en spårvagn, och i hälften av fallen går den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
