Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen - En ny nationalekonomi. Kontroll över kapitalets gång. Stigande skatt på överförbrukningen Inga stående skulder. Ränte- och myntreglering - Alla drivas i arbete — den elfte vinsten av stämplingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN RÄTTVÄNDA VÄRLDEN
353
För en stor godsägare, som med energi ägnar sig åt produktion,
blir det inte svårt alls att balansera löner, kosthåll och inköp med
produktion och omsättning. På köpet erhåller han säkerligen då
många förbrukningsfördelar för egen del, men detta må vara väl
unnat åt den, som kastar ut massor av livsförnödenheter i marknaden.
Kan en ägare av jord existera, utan att han producerar och säljer
till vad han köper in, så betyder det, att han har kapital, som han
tär på. Men då bör han också betala skadeersättning till det
allmänna, alldenstund han icke åvägabringar nytt kapital i stället.
Alla lantbrukare, som arbeta själva, och som hålla tjänare och
hemmavarande bam i ständigt arbete, fylla givetvis utan vidare
samhällets krav, såsom också bokföringen vid en sådan gård lätt bör
kunna visa.
Men detta gäller icke bara de, som bruka jorden, utan det gäller
varje familj och på varje område. De minderåriga, och de som äro
i pensionsåldern räknas ju inte, men alla andra måste göra rätt för
sig genom arbete.
Här är exempelvis i en familj en ung man, som ingenting gör.
Kan han icke visa läkarebetyg eller skolbetyg, eller intyg från en
platsförmedling att arbete icke finnes att få, så blir han en
lyxva-relse, som belastar sin faders konsumtion, med påföljd att fadern
ovillkorligen kommer att föra ut honom i arbete.
Här kan vidare finnas någon arbetsför människa, som slagit sig
i ro, därför att hon tycker sig kunna leva på att hyra ut en lägenhet
i sitt hus, eller på någon ränteinkomst, större eller mindre. Hon tär
på det allmänna välståndet, ty räntorna skola gå till produktionen och
icke användas på detta sätt av arbetsföra personer. I allmänhet är
det ju också så, att småfolk, som ha ett litet hus eller ett litet
kapital, på samma gång ha en anställning som de leva av, och då är allt
som det bör vara. Men söka de leva utan arbete, så falla även de
för lyxskattekraven, och då blir det så dyrt för dem att leva, att de
ovillkorligen drivas i arbete.
Här är någon rik man, som får sin stora inkomst genom att
klippa kuponger eller kvittera räntor. Det är alldeles givet, att detta
icke kan räknas som ett arbete, vilket motiverar fri förbrukning. Här
blir i stället, och här framför allt, skatt för lyxförbrukning. De
penningmän, som vilja undfly denna skatt, måste själva öppna ett
bankkontor och där tillfredsställa alla legitima kreditkrav. Göra de
detta, så få de nog arbete och bekymmer minsann. Och statistiken
visar lätt nog, hur stor omsättning i bank, som motiverar en eller
annan persons arbetskraft, alldeles som man nu av statistiken ser,
23
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
