Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen - En ny nationalekonomi. Kontroll över kapitalets gång. Stigande skatt på överförbrukningen Inga stående skulder. Ränte- och myntreglering - En annan reglering av myntvärdet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
412
DEN RÄTTVÄNDA VÄRLDEN
För det första skulle ju allt mynt noteras, så att man visste vad
som fanns, och ständigt skulle så gången av allt mynt följas, så att
man visste vart det tog vägen. För det andra skulle intet mynt få
utlånas till konsumtion. All utlåning skulle resultera i produktion
av varor och icke i förstöring av varor, och det ligger i sakens natur,
att varumängder och sedelvärde skulle ökas på det sättet. För det
tredje skulle de tomma gluggar i sedelvändet, som nu uppstå vid
spekulationsköpen, fyllas, i det man föreskriver att alla pengar, som
sålunda användas, först skola ha gått genom produktionen. För det
fjärde få inga pengar, d. v. s. varor, okontrollerat och ersättningslöst
kastas ut från landet. För det femte hålla vi alla pengar i rörelse
och i ny kapitalproduktion genom bestämmelsen, att pengar med
äldre årtal ej godkännas i rörelsen. För det sjätte skall hela vårt
system driva till sparsamhet. Skatterna bliva ett långt stycke
besparing för alla. Skatten på överkonsumtionen driver till besparing,
amorteringarna driva till besparing. Här uppstå ju väldiga massor av
verkligt kapital bara på den vägen. För det sjunde skulle de sedlar,
som äro uttryck för överkonsumtionen, makuleras, liksom också de
sedlar, som vid överväxling från år till annat ej uppsugits av
produ-tionen. Detta blir ju alldeles direkt en stabilisering av sedelvärdet.
För det åttonde skulle alla människor drivas i arbete och produktion.
Detta verkar ju å sin sida så direkt som möjligt till ökning av
varumängden. För det nionde skulle kredit till låg ränta alltid stå öppen
för dem, som ville producera. För det tionde skulle vi genom våra
särskilda anordningar för praktisk undervisning och genom våra krav
på minimiprestationer driva till fördubbling av produktionen både här
och där. Vilken anda, vilket produktionsliv skulle icke härav följa?
Kan man radikalare och kraftigare gripa sig an med denna fråga?
Kan man förbise något av dessa grepp, om man verkligen vill nå
resultat ?
Men så gällde det att få ett mått att mäta med. Ja, man har ju
efter kristiden pressats fram att skapa ett sådant mått. Men då
kunde inte guldet användas. Man behövde ett mått, med vilket man
kunde mäta även guldets fluktuationer. Detta mått är människornas
behov. Det är indextalet för levnadskostnaderna, som man tillgripit
i hela världen. Siffran före kriget satte man till 100, och efter kriget
blev den 200 och 300. Det vill säga, den krona man får i arbetslön
skulle efter kriget ha representerat 2 å 3 gånger så mycket i värde
för att det skulle bli rätt och gå ihop. I verkligheten har ju också
sådan fördubbling vanligen skett genom ökning av kronornas antal.
Men skulle icke genom en justering av myntet, icke efter guldet, utan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
