- Project Runeberg -  Den rättvända världen : Eskilstunarörelsens två nycklar till samhällslugn och världsfred /
442

(1921) [MARC] Author: Alfred Edling With: Gustaf Österberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen - En ny nationalekonomi. Kontroll över kapitalets gång. Stigande skatt på överförbrukningen Inga stående skulder. Ränte- och myntreglering - Håll gatulyktorna tända, så blir tillståndet bättre!

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

442

DEN RÄTTVÄNDA VÄRLDEN

HÅLL GATULYKTORNA TÄNDA, SÄ BLIR
TILLSTÅNDET BÄTTRE!

Vi ha sagt att dessa utslag så mycket säkrare skulle bli i
överensstämmelse med det allmänna rättsmedvetandet, om valmännen
öppet finge taga ställning till partier och frågor. Valmännen skola
framträda öppet lika väl som representanterna. Detta är samma sak,
som man inte kan skilja på, om man har en gnista logik i sina
resonemang.

Ju längre vi kommit i vår undersökning, desto klarare, desto mer
bindande ha bevisen för denna sats blivit. Det gäller ju att i frågorna
komma till ett slut, som i sin helhet står sig inför den allmänna
moralen, inför det allmänna rättsmedvetandet, inför majoritetens
uppfattning av vad som är rätt och samhällsnyttigt. Men då bör väl också,
i all rimlighets namn, denna allmänna rättsuppfattning få döma i varje
särskilt fall. Det är också samma sak.

Att vi ha respekt för denna domstol, det är odisputabelt, lika
odisputabelt, som att vi nog litet var äro benägna för att mera se
på egna fördelar än på det allmännas bästa, och på andras bästa, när
ingen ser vad vi företaga oss. Därför rösta vi givetvis i allmänhet
bättre, om vi rösta öppet, än om vi rösta i mörkret.

Man säger att vi i ett och annat fall skulle kunna komma att
ta hänsyn till någon enskild person. Men kan man icke lika väl
säga, att vi även i dessa speciella fall hellre bringas att ta hänsyn till
de mångas omdöme, och till meningar, som vi förut öppet förklarat
vara riktiga?

Och utom de undantagsfall, då vi kunna vara utsatta för ”tryck”
av någon enskild person, förekomma ju en oändlig mängd fall, då
vi personligen ha fördelar av att ställa oss så eller så, såsom i fråga
om skatter, tullar, löneberäkningar o. s. v. Är det då icke att taga
för givet, att vårt ställningstagande skall bli mera i enlighet med
allmänna intressen, om det får ske öppet, än om det skall ske i
mörkret?

Man talar om tryck från arbetsgivare, men det är ju också
tänkbart vid hemlig röstning, att man kan följa arbetsgivaren bara
därför, att man har personlig fördel av att stödja honom. Och visst
må man vid röstningen se till sina fördelar också, men man skall
dock på samma gång tillse det allmännas intressen. Hur man i det
fallet gjort kan endast synas vid öppen röstning.

Änyo komma vi till uppfostringsfrågan och den öppna röstningen.
Skall icke gossen få fråga sin far hur han röstat, och skall han icke

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 15 23:12:33 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rattvand/0506.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free