Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen - En ny nationalekonomi. Kontroll över kapitalets gång. Stigande skatt på överförbrukningen Inga stående skulder. Ränte- och myntreglering - ”Den rättvända världen”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
488
DEN RÄTTVÄNDA VÄRLDEN
som uppehåller detsamma. Hela det mänskliga släktets samlade
ansträngningar, sådana de framställts i världshistorien, äro ej mera
de. Den enskildes liv är några ögonblick av svaghet och dröm. Det
lär ej bli mera, om några sådana liv sammanläggas. Vi äro verkligen
de i det föregående omtalade myrorna i Västerbottens skogar.
Ni minns kanske er farfar något litet, och er sonson kan komma
att erinra sig er litet grand. Nu låter det visserligen något, när man
säger, att dessa liv omfatta ett par hundra år. Men det är ju inte mer
än summa tre försvinnande människoliv i alla fall. Och med bara
fem sådana steg äro vi vid gränsen av vad vi veta om vår stat, som
dock tillhör de mest uråldriga i världen!
Tusen år äro verkligen inför Herren såsom en dag, ett litet
böljeslag endast i det stora havet. Bakom dem, omkring dem, efter dem
brusar den oändliga evigheten. Vad veta vi om den? Vad intet
öga sett och intet öra hört och uti ingen människas hjärta uppstiget
är, det är vad det är. Endast tron, hoppet och kärleken kunna närma
sig det.
Vad betyder vår förmåga, om det verkligen gäller något? En
vindil, en bacill kan knäcka den. Den betyder icke det minsta, i
synnerhet som vi allihopa äro så ytterst litet att lita på. Visst skulle
troheten stå främst på programmet, men hur är det med den ? Man börjar
förstå Luther, när undersökningen fortskridit så här långt.
Men det må vara hur som helst. Livet må vara underligare
och heligare än vi någonsin drömt det, vilket det utan tvivel är.
Följer inte därav bara, att det ändå mera kräver av oss, att vi använda
det lilla förstånd vi äga? Och vanligen brukar ett gott användande
av vårt förstånd ha vissa lämpliga följder för oss.
Plöja och så vi ordentligt, så få vi något att äta. Det kan bli
missväxt, det är sant, men då ha vi intet annat att göra än att så om
igen. Frosten härjar, men då blandade bonden Paavo dubbelt mera
bark i brödet och grävde dubbelt flera diken. För övrigt fortsatte
han att blanda bark i brödet bara för det att hans grannes åker
stod förfrusen.
Störst synes oss ju Paavo här. Störst är kärleken. Störst är
denna, då den offrar livet. Fast det sker nog inte så ofta. Dock
finns det de, som självvilligt sätta livet på spel, och vi andra få
ödmjukt böja huvudet, när vi möta dem. Under våra resor ha vi
träffat ett par, som under världskriget blivit torpederade och gått ut igen.
Det är stil på sådana människor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
