Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förteckning öfver biskop Rhyzelii skrifter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LXXIV
den raraste Bok vti Bibliotheket, hafwer genom en lycklig
tilfällighet blifwit tfrån sidsta branden [1752] bergad. Såsom
Herr Biskopen Rhyzeltus utt berörde Bok förwarat många
hederwärda Wärmeländingars minne tifrån glömskones
mörker, så blifwer ock Herr Biskopens minne hos
Wärmeländningarne siändigt wördadt, och uti erkänsamma sinnen
förwaradlt.»
Sweriges Rikes Ridderskaps och Adels Wapenbok.
Stockholm 1746. Denna af Damiel Gustaf Cedererona utgifna
vapensamling in folio är af biskop Rhyzelwus interfolierad och försedd med
personalter till 1,867 adliga familjer.
På titelbladet har biskopen nedskrifvit följande’ karaktäristiska
anteckning: »Thenna Wapnbok, som med Exemplar, papper och
band kostade mig, vnder Riksdagen år 1747, i Stockholm 68 dlir
24 ’|. kppmt, begynte jag i Linköping, d. 4 Oct. År 1749, som
war min 72 födelsedag, at illustrera med korta Biographier och
anmerkningar. Huwilket arbete, vnder continuerlig siukdom, på
lediga stunder, fortsattes til d. 18 Febr. år 1751, tå jag thet,
Gudi ära! ändade. Min wälmening härmed må ingen lasta, som
ingen kan min mödo betala. Låtla mina barn thenna min
dyrasta bok förkomma och förfaras; Så hafwa the sin dom.
Linköping d. 19 Febr. år 1754. And; Ol; Rhyzelius.» Alt förstu-.
dierna till detta arbete sträckte sig vida längre tillbaka i tiden än
häraf framgår, låter han oss klarligen veta genom ett bref af år
1742 till sonen Thomas, där det bl. a. heter: »Vti sidsta brefwit
begiärer tu å Doct. Rosens wägnar, thet iag wille låta til hans
tienst afskrifwa mina adnotationer wid Riddarskaps matriklen.
Magna petit. Jag har öfwer 10 år arbetat therpå i mening at
thermed giöra. tig någon tienst i framtiden, som tenckt tig til
lhet civil Ståndet; therföre bör hwarken tu eller iag så gerna
skencka bort en så lenge samblad skatt, hwars lika knapt någon
4 riket hafwer ’ (dock thetta ’oss emellan sagdt). FElliest har iag
vnder sidsta Riksdag så förökt bem:te adnotationer, at Dn.
Berselius icke är mechlig at skrifwa them af på en hel månad, om
han intet annat i medlertid hade at giöra. Äro the ock så
ihopgrötade, at swårligen, om icke omögeligen, någor annar kan taga
rett på them.» Ur Samuel Älfs brefsamling, G. 350 e., Uppsala.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
