- Project Runeberg -  Biskop A. O. Rhyzelii anteckningar om sitt lefverne /
82

(1901) [MARC] Author: Andreas Olavi Rhyzelius With: Josef Helander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

82

konungens samtal, kunde icke tilfyllest förvndra sig öfwer, wörda
och beprisa en så stor konungs familiarité, liufliga, milda,
grundrika och tillika christeliga vtlåtelser. Serdeles war hugneliget at
höra, huru noga han efterfrågade och huru mildt han vtlät sig
om alla the präster, som ifrå krigets början hade tient i fält, men
nu woro här och ther wid lägenheter i riket sittande.
Konungens sed war at, när han talade med mig, hålla i en min
råkkeknapp och wrida på honom, tils han blef lös och föll ned. Til
at förebygga thetta, hade jag låtit ganska fast sy the 4 öfwersta
knapparna. När konungen nu hade länge wredit på en knapp och
ej fådt honom lös, log han och sade:

Herr magistern har ny råck och en braf skräddare.

Jag bugade mig och sade intet. Efter ett longt samtal och
mycken examen, ginge wi med glädje vt ifrå en blid konung.

Thetta årets januario och något in vti februarii månad war
helt streng winter i Skåne, at man tenckte, thet sundet emellan
Skåne och Seland skulle frysa til. Then danske konungen fruchtade
för visite af K. Carl ifrå Skåne. Man kunde med prespectiver
grannerligen se, huru the danske dageligen sågade och bröto isen
för Köpenhamn. Men ett infallande töwäder och therpå infallande
wästsunnan wäder frälste them ifrån all then fruchtan.

Vnder warande winter fick dock jag åka på släda i Skåne,
hwilket ther sällan sker med beqwämlighet. Med konungens
permission tog jag mig före, thet jag 2 gånger året förrvt giort hade,
at examinera och communicera lifsquadronstropparna, som lågo vti
närmasta soknarna om högquarteret. Jag reste vt första, andra
och tredje dagen, giorde min syslo och kom med släda lyckeligen
åter til aftonen. Men fierde resan aflop för mig snöpligen. Som
jag hade något längre wäg til fierde troppen eller til
Gudmundtorp, nemligen 2!/2 mill, så åkte jag vt om aftonen förrvt. Men
om natten bröt wintern vp och tog ett så snöpliget afsked, at om
morgonen icke tekn syntes efter honom. Jag war glad, at min
dräng wetste wägen til Lund efter häst och sadel, hwarpå jag i
diup orenlighet moste rida tilbaka och lämna åketyget efter mig
i Gudmundtorpa prästegård, ther thet än lärer stå. Si, så
swekfull är then skåneska winteren.

— d. 14 februarii hände mig then sorgen, at min
halfbroder Johan Rhyzell, en ganska qwick yngling, tå feltwebel wid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:13:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rhyzelef/0170.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free