Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Runinskrifter från 800- och 900-talen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Inskrifter med kortkvistrunor finnas i Östergötland, på Gottland, i Södermanland, Uppland, Hälsingland, Öland, i södra Norge och på ön Man i Irländska sjön, som på vikingatiden var ett norskt rike. På grund av denna utbredning kallas kortkvistrunorna av O. v. Friesen för »svensk-norska» och fattas som här utvecklade ur de urnordiska. Förekomsten på Rök-stenen av tre t från den 16-teckniga runraden och den ålderdomliga Sparlösa-stenen från Västergötland med mycket långa runor, liksom en av kortskrifttypen c.
900, och med 1 av kortkvisttyp, visar, att den 16-teckniga runraden var bekant i vårt land samtidigt med kortkvistrunorna.
I Östergötland finnas sex inskrifter med kortkvistrunor och spår av sådana i andra inskrifter, på Gottland tre, i övriga landskap enstaka. Måhända ha då kortkvistrunorna uppkommit i Östergötland eller på Gottland.
Tiden för kortkvistrunorna intygas genom fynd av en med dem ristad liten stång på Oseberg-skeppet i Norge, som härrör från förra hälften av
800-talet, och en yngre typ av dem genom en inskrift på Gokstad-skeppet från c.
900.
Rök-stenen i Östergötland, som haft mer än 762 runor, är den längsta runinskrift, som finnes, och är ristad på alla sidor, även toppen. Runorna stå mellan jämlöpande linjer, såsom seden är i denna tids runinskrifter, skiljetecken för att skilja orden åt saknas, varigenom tydningen mycket försvåras, liksom ock genom att ristaren nöjer sig med en runa, då man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
