Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Runinskrifter från 1000-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kännedom antagligen överförts från Sverge, då deras r-runa (se sid. 12),
som icke haft någon användning i norskt språk, dock finnes i en
inskrift.
Att 1000-talets runinskrifter äro kristna, framgår dels av att de flesta
runristningar äro prydda med kors av ofta prydliga former, dels av den
kristliga bön för den dödes själ, som ofta avslutar inskriften, t. ex. Gud
hjälpe hans själ ! Gud hjälpe hans ande och Guds moder! Gud hjälpe deras
själ bättre än de kunde förtjäna! Åkallandets utsträckning till jungfru
Maria ägde i romersk-katolska kyrkan ej rum före 1000-talet: Runinskrifternas
olika former av ordet »själ» förtälja om de länder, varifrån vi mottogo
kristendomen. Ristningarna siol , siul, och sial återgå på fornlågtyska
siola, siala, alltså formen av ordet i det språk, som vår förste missionär
Ansgarius talade och vilken stadgat sig i vårt språk och fått formen själ.
En annan ristning sil har sitt ursprung från samma forntyska form som tyska
Seele. Ytterligare en rad ristningar sal, sol, saul härröra uppenbarligen
från fornengelska former: anglosaxiska sawel (ol, ul), sawl, saul, sowhul,
sawul, som utvecklat sig till nyengelska soul. För begreppet »själ» hava de
tyska och engelska missionärerna haft svårighet att finna någon lämplig
översättning på fornsvenska, som väl då ännu saknade uttryck för denna
sida av personligheten. De hava då gripit till sina egna språks uttryck och
förklarat dem för sina åhörare, som sedan upptagit sina olika lärares
uttryck: Därjämte kom ock det inhemska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
