Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Runinskrifter från 1100-1400 talen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
IV. Runinskrifter från 1100-1400 talen
De förändringar i runinskrifternas
skaplynne, som inträda med 1100-talet, hava lika väl som de i början av 1000-talet sammanhang med
kristendomen. Den nya läran kan visserligen då
ännu ej anses enarådande, ty ännu 1123 företog norske konungen Sigurd
Jorsalafare ett korståg till Småland
»för att kristna folket, emedan
inbyggarne där i landet icke höllo på den kristna tron, ehuru dock några
annammat dopet», och ännu omkring 1130 kallade svearne Magnus Nilsson
helgerånare, därför att han plundrat ett Torstempel.
I avlägsnare trakter
höll sig hedendomen än längre, i ett c. 1190 skrivet brev talar
ärkebiskopen om de nyomvända i Hälsingland och även i Dalarne tyckes
hedendomen delvis hava funnits kvar, då konung Sverrer tågade genom landet
1178.[1] Först mot 1200 var alltså kristendomen nästan allmänt
genomförd.
Mönstringen av 1000-talets runristningar visade, att åtminstone
runstenars resande företogs nästan endast av de kristna; hedningarnas samtida
runristning på träkavlar o. d. äga vi ej i behåll. Även
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
