Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En skinande nämnd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Häll handfatet fullt! sa’ häradsdomaren. Och
Nickodemus gjorde så.
Se’n tvättade sig hela nämnden och gnodde sig det
värsta de kunde, två och två i sänder vid handfatet.
— Dä’ va’ helsefyr hva’ här egentligen osar »fortiskén»,
utlät sig häradsdomaren, när han torkat sig och stod och
redde ut sitt hår, som han äfven genomblött, för att skrämma
undan och afkyla kopparslagarna.
— Ja, dä’ var ryss rasande. Nå’n har bestämdt vält
ikull lampa’ i natt! Vi få lof ut i friska lufta’, för här
kväljer dä’ en! yttrade de andra.
Och så gick nämnden ut och fnyste i vintermorgonen.
Men det kvalmiga oset förföljde dem likväl.
— Tvi attan! Hela skapelsa ä’ bestämdt
förtiskéndränkt! suckade nämndemännen och illgrömmade sig. Ty
hvart de kommo luktade det lika besatt.
Och när de efter ringningen »satt sig» och domarn
kom in, fnyste denne också och tyckte, att domstolen luktade
fotogen. Han förvånades, men än mer förbluffad blef han,
när han tittade på sina nämndemän och fick se dem så
skinande och blanka af olja i ansiktena, att man lätteligen
kunnat spegla sig i synen på dem. Allra blankast var
Nickodemus, ty han såg ut som en nyförtent kastrull.
Domarn tittade på dem och undrade, hvi de voro så
skinande icke blott i ansiktet utan äfven om händer och i
hår. De voro såsom nyfernissade kyrkänglar.
Ja, granna voro de, men de luktade inte så värst
ljufveligt.
Dock nämnden sken den dagen, och så unnerligt var
inte det, när den tvättat sig i — »förtiskén».
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
