Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I valtider
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Låt oss ta ett par halare först! Lappar har ja’
skrefna te’ reds! lät Sven och gaf oss hvar sin hoprullad
papperstrilling, medan sönerna hans vände upp och ner på
kuttingen och kramade ur hans innehåll åt oss.
Nå, vi voro glada att slippa skrifvandet samt stucko
till oss sedlarna, och när det inte stod till att locka nå’t
vidare utur kuttingen, ramlade vi slutligen in i valsalen.
Där var soligt och gassigt, så vi lurade till och
somnade medan ordföranden stafvade och läste upp de
obligatoriska paragraferna om riksdagsmannaval.
Omsider började han ropa upp våra namn, och den
förste, som skulle fram med sin sedel, var så yrvaken, att
han föll framstupa på golfvet och skrapade skinnet af näsan.
När han kom upp, påstod han, att det var Johan på
Mon, som satt krokben för honom, och där höll rent af på
att bli slagsmål i salen.
Gu’ vet hvad för rackartyg, som egentligen blifvit lagdt
i kuttingen, men ingen af oss mäktade gå som en
människa, när vi skulle fram till urnan, utan vi foro som tosingar
emot väggar och bänkar. Johannes i Snufvebo dråsade till
och med mot ordförandens bord så hårdt, att bläckhuset
vältes ut öfver protokollsboken.
Omsider kom man dock till uppläsningen, och två
karlar gingo fram och höllo fast i bordet så argt de kunde
för att inte ramla, medan de kontrollerade innehållet af
valsedlarne.
Men då började emellertid det värsta spektaklet.
När ordföranden rullat upp den första lappen och
hostat ett par resor, fick han nämligen till sin förfäran läsa:
»Ett fårskinn — vaxberedes.»
Ordföranden tog sig en funderare.
— Här är misstag. Dä’ ä’ tydligen ett skinnmärke
från garfvarn! Kasseras! dömde han. Men då blef en
gubbe rasande och frågade hvad rätt ordföranden hade att
kassera garfvarns kontramärken, utan hvilka folk ju inte
kunde få sina hudar och skinn åter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
