Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kyrkostötsval i Halla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men innan djuret stannat i sina kullerbyttor, voro
hundarne på platsen och i samma vefva tumlade äfven pastorn
halfdöd fram och störtade till marken bredvid haren mellan
hundarne.
Baronen blef alldeles förbluffad vid denna syn.
Men omsider begrep han schäsen, begrep hur dåligt det
var beställdt med jaktförståndet hos den ärevördige, som låg
där flämtande. Och så knäckte denne synddrypande patronus
till att skratta, så att det ekade i skogen.
— Statt upp, min gode kyrkofader! Ni skall, förbanna
mej, få sysslan, ty ett sådant prof, som det ni aflagt i dag,
har aldrig förut aflagts för ett pastorat. Ha-ha-ha! Ja, min
själ, har ni inte profvat som en karl! Ha-ha-ha! Detta
blir min yppersta jakthistoria! grinade baronen, som var
nära att förgås af förtjusning.
På det viset fingo Hallaborna sin präst, och det är
inte att undra öfver, om de fördenskull tyckte mindre
bra om både profvet och valet.
De gingo också jämt och samt och lurade efter ett
tillfälle att ställa till något spektakel, som kunde öfvertyga
patronus om, att han gått oförståndigt och lättsinnigt till
väga med kallelsen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>