Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En rådmans lif på landet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att de sky hvarken eld eller vatten om lördagskvällarne.
Men töserna blefvo förskrämda och deras hjärtan blödde
vid tanken på, att något kunde vederfaras deras
»ungdomsgossar».
På det att alltså rådmannen skulle få något att syssla
med i stället för att ladda och skjuta följande lördagsafton,
togo de afgrundsandarne och slängde in en bikupa i hans
rum just när de skulle smyga sig undan.
Rådmannen satt i salen och fick höra hur det dunkade
till i hans rum samt begaf sig dit för att se, hvad som var
på färde.
Bien blefvo förstås ursinniga, när de i hast funno sig
störda i sin kvällsro och förflyttade till en ort, den de icke
kände och där det osade tobak.
När gubben fördenskull kom dit med den gröna
skärmen öfver ögonen, flögo de på’n som ett jehu och
bildade en stor, stingande kluns rundt det juridiska
hufvudet.
Hur rådmanskan betedde sig den kvällen, det vet ingen.
Men dagen därpå blef hon änka.
Rådmannen stod inte emot giftet, och det gladde bå’
pigorna och rådmanskan, fast den senare, för folks muns
skull, gjorde sig till mot hans sista och lipade och skrek
inför den tillkallade prästen och husfolket:
— Orkar du allri så litet, Gäddelin lelle, så ge me’ en
köss, innan du dör!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
