- Project Runeberg -  Samlade bygdehistorier /
416

(1900) [MARC] Author: Thure Sällberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mor Inga Lisa och Fyllerydsgubbarna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Inga Lisa lommade af neråt brunnen, men Peter brydde
sig inte om’et.

— Hon skyr nog sjutsingen det kalla vattnet! tänkte han.

Men när gumman kom ner mot brunnsöppningen, fick
hon fatt i en stor sten, fast Peter i mörkret inte kunde
skönja hvarken henne eller stenen.

— Ajö’ mä’ däj, Peter, nu skuttar ja’ ner och dä’ har
du på ditt samvete!

— Skutta du! skrek han till svar.

— Hjälpe mäj då, Gu’! ropade Inga Lisa och dängde
med detsamma stenen, så att han med ett högljudt
plumsande for ner i brunnen.

Peter trodde säkert, att det var hans hustru, som brakat
ner, och det hade han då inte väntat sig.

Halfnaken, som han var, rusade han ut och ner till
brunnen samt började vinda ner ämbaret.

— Håll däj fast, Inga Lisa, så ska’ ja’ kveckt vinna
opp däj, håll däj fast hjärtans gumma! Du kan väl
begripa att ja’ bara gycklade! bad Peter med ömklig och
bruten stämma.

Men efter stenkastningen hade Inga Lisa smugit sig
bakom knuten, och när Peter lopp ner till brunnen, smög
hon sig in i stugan och bommade i sin tur till dörren.

Hur mannen alltså tiggde, bad och anropade nere vid
brunnen, fick han därför ingen Inga Lisa att klänga sig
fast vid ämbaret.

— Herre förbarma däj! skrek han slutligen och tog
till att stortjutande springa omkring och väcka upp allt
folket i hela Fylleryd.

Det dröjde häller inte länge, förän samtliga de
rödnäsiga gubbarne voro församlade kring brunnen med lyktor
och båtshakar i händerna. Peter gick omkring dem i bara
lintyget och slet sitt hår och vred sina händer.

— Det har ja’ för mitt supannes skull! tjöt han.

Så sänkte de ner en lykta i brunnen. Sedan lade alla

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:11:18 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sambygd/0416.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free