Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Västragårds guldbröllop
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men till sist klef Danjel fram och tog de gamla i
händerna.
— Dä’ är inte så värst underligt, att det gått er väl i
världen. Ni började i ödmjukhet och i rätter ända.
Nerifrån och uppåt går den säkraste leden! sa’ Danjel.
— Och när två troget gå densamma sida vid sida och
stötta och stödja hvarandra och inte ta ginvägar eller bukta,
så nå de målet! inföll Magnis i Stenåsen.
— Amen! inföllo vi andra, för vi hade ingenting att
lägga till. Och »amen» är ett bra ord i så fall. Se’n
handslogo vi allesammans med de gamla och klappade dem på
axlarne. Därpå undfingo vi två påtårar samt drogo
omsider dädan. Men det voro vi öfverens om, att vi aldrig
varit med om bättre gille än guldbröllopet hos Salomon i
Västragård.
— Där vankade inte brännvin, dä’ förstås, men vi fick
allt visdom utå Salomons tal, lät Magnis, när vi gingo åt
våra hemhåll.
— Och ja’ sörjer inte öfver det bytet, för di får säga
hvad di vill, så är visdom hundingen så mycket för mer
än bå’ brännvin och schwensker rom! genmälde Danjel och
lade in en viss skärpa i rösten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
