Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. HÖGBO BOLAG. Av fil. kand. Göran Hedin - Ekonomiska svårigheter. Högbo Bolags fall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52
INTRESSET FÖR HÖGBO BOLAG
i fastighetsinteckningar, förlagsinteckningar och s. k. warrants
(vågattester eller upplagspantbevis). Ett mindre antal hade också
lämnats mot borgen av en eller flera direktionsmedlemmar. Slutligen
hade man några mindre lån helt utan borgen. De omnämnda warrants
hänförde sig till lager i Gävle och i engelska hamnar, särskilt det sista
en betydelsefull omständighet. Direkt i akt och mening att skaffa
belåningsobjekt hade man nämligen under de gångna åren i Hull
lagrat bessemerstål till ett sammanlagt bokföringsvärde av inte
mindre än 1 200 000 Rdr.
Då det kan giva ett ungefärligt begrepp om den inbördes
storleksordningen mellan de verk som imder dessa år varit förenade under
Högbo Bolag, kan här anföras följande i samband med konkursen
uppgivna bokförda värden: Garpenbergs Bruk 2 154 000, Horndals
Bruk 1 054 000, Högbo, Edsken och Sandviken sammanlagt 4 052 000,
Nyköpings Mekaniska Verkstad 2 964 000 Rdr. Lösegendom,
inventarier och materialier värderades på motsvarande sätt vid dessa verk
till sammanlagt 2 950 000, gruvorna till 400 000 och diverse
fordringar till 150 000 Rdr. Vid de olika auktionerna lyckades man få
ut 18% av de bokförda värdena eller något mer än 2.5 milj. Rdr.
När de prioriterade skulderna betalats, återstod till utdelning bland
övriga fordringsägare efter avdrag för kostnaderna vid
bouppteckningen 3/s %.
Högbobolaget hade alltifrån sin tillkomst varit föremål för ett efter
dåtidens förhållanden stort allmänt intresse, som kom till synes inte
minst i pressen. Det hade flera gånger hänt, att verken i Sandviken
fått lämna stoff till långa reportage. Och om det var något ovanligt
i görningen här, så fanns det ofta någon tidningsman med bland
åskådarna.
Det var därför naturligt, att det öde, som nu drabbat bolaget, skulle
kommenteras i vida kretsar. Flertalet av de yttranden man kan finna
om konkursen innehåller reservationslösa beklaganden av det
inträffade. Man finner det sorgligt inte bara för dem som ekonomiskt och
på annat sätt närmast varit intresserade i bolaget, utan det inträffade
nämnes ibland också som något av en nationalolycka. Bland annat
framkom det en gång i pressen ett förslag om någon slags
nationalinsamling, med vars hjälp ett nytt bolag skulle finansieras. Och för
att riktigt framhålla det nationella värdet av att driften i
fortsättningen kunde garanteras, skulle aktierna givas ett så litet nominellt
värde, att menige man skulle kunna köpa dem. De ideligen
misslyckade rekonstruktionsförsöken kunde ha givit intryck av, att denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
