Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. HÖGBO BOLAG. Av fil. kand. Göran Hedin - Ekonomiska svårigheter. Högbo Bolags fall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AUKTIONEN DEN 12 MAJ 1868
57
ens under dess inflytande. Istället började man försiktigt undersöka
möjligheterna att inköpa ett bruk av mycket liten omfattning, som?
ifall det ville sig väl i fortsättningen, senare skulle kunna byggas ut.
Tidpunkt för ny auktion fastställdes men blev av olika anledningar
flera gånger uppskjuten. Bland annat beviljades på anhållan av
Göransson uppskov med försäljningen av en del råvaror, som, om den
skedde separat, ansågs försämra massans villkor vid en kommande
försäljning av den fasta egendomen. Oklarheten beträffande
definitionen av fast och lös egendom var för övrigt en av anledningarna till
dessa upprepade uppskov. I januari 1868 förljudes, att ett
borgenärsammanträde hade beslutat att omigen överlämna hela försäljningen
av de tre verken och egendomarna till landshövdingeämbetet. Nästa
auktion fastställdes att äga rum i mars. Men, som man hade anledning
att vänta, kom denna gång ingen affär till stånd, utan man fick ge
sig till tåls till den 12 maj då försäljningen ovillkorligen skulle ske.
Köpare blev Gävle Dala Hypoteksförening. Det låg nämligen i
Hypo-teksföreningens eget intresse som borgenär att på detta sätt i möjligaste
mån skydda sig mot förlust.
Från denna auktion har berättats en märklig episod, som visar,
huru små tillfälligheter här i världen kunna spela in på stora frågor,
och som i detta fall åstadkom, att Sandviken åter kunde förvärvas
av den Göranssonska gruppen. Konkurrerande intressen, säges det,
hade för avsikt att inköpa bruket och hade instruerat sitt ombud att
bjuda något högre än den siffra, för vilken Hypoteksföreningen med
hänsyn till sina inteckningar förmodades komma att bjuda. Från
Hypoteksföreningens sida var utom dess ombud närvarande dess
verkställande ledamot, grosshandlare Wilhelm Elfbrink.
Hypoteksföreningens ombud var en småvuxen herre, och Elfbrink lyckades icke
få syn på denne, då buden skulle gå, utan trodde, att han var
frånvarande. Elfbrink blev då ivrig och räknade hastigt ut, vilken summa
Hypoteksföreningen hade att skydda. Men därvid gjorde han ett
misstag och råkade komma ej blott till högre siffra än
Hypoteksföreningens egen utan även över den summa, till vilken de konkurrerande
intressenas ombud hade befogenhet att gå. Elfbrink gav sitt bud,
och klubban föll. Då Hypoteksföreningen sålunda mot sin avsikt hade
blivit ägare till bruken, fingo Göransson och hans vänner ännu en
möjlighet att återförvärva Sandviken.
Denna möjlighet lyckades man också utnyttja. Inom ett par veckor
efter auktionen var den erforderliga summan för köpet av Sandviken
220 000 kronor, garanterad. Thomson & Bonar, den engelska gross-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
