Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. HÖGBO BOLAG. Av fil. kand. Göran Hedin - Nyköpings Bruk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
60
NYKÖPING TILL HÖGBO BOLAG
liga förbindelser inom landets kommersiella liv, inköpte Lundhqvist
alltså Nyköping. Nu följde vid bruket en period av livlig utveckling.
För denna finansiering tycks Holm egentligen ha svarat ensam.
Kraftigast utvidgades mekaniska verkstaden och varvsverksamheten. Om
den senares kapacitet kan man få ett begrepp av en sådan uppgift
som att en gång under en och samma månad 16 ångbåtar där voro
antingen under arbete eller på reparation. Under de tre åren 1858—60
sjösattes också inte mindre än 12 större eller mindre ångfartyg.
Särskilt ett av dessa, ångskeppet Ernst Merck, var på sin tid mycket
omtalat, eftersom det vid sin tillkomst ansågs vara det största
handelsfartyget i Europa.
Den 21 juni 1862 undertecknades köpebrevet med Högbo Stål &
Järn Aktiebolag. Köpeskillingen utgjorde 700 000 Rdr Rmt eller
jämnt en halv miljon mer än vad Lundhqvist sju år tidigare hade
betalat. Denna skillnad understeg dock sannolikt ganska avsevärt,
vad Holm under dessa år nedlagt för modernisering av verkstäderna.
Lundhqvist torde emellertid redan åtskilligt tidigare ha övervägt,
möjligheterna att göra sig av med Nyköping. Under 1860 hade han
sålunda sökt få försäljning till stånd till något engelskt bolag som för
ändamålet skulle bildas. Verkstäderna hade trots allt inte motsvarat
hans förväntningar5 i varje fall hade de inte givit någon skälig
återbäring på det stora kapital som där hade lagts ned. Dessa
omständigheter hade så småningom föranlett oenighet mellan honom och
Holm. Det hade kommit till rättegång vars resultat blev, att Holm fick
övertaga hela bruket. För den initierade måste det alltså ha varit
klart, att det trots allt inte var under några särskilt gynnsamma
omständigheter som Nyköping gjorde sitt inträde i Högbo Bolag.
Emellertid fortsatte nyinvesteringen också efter övertagandet. Troligen
väntade man sig mycket av brukets möjligheter att fördelaktigt
tillverka produkter av bessemermaterial. I varje fall var det ju ett
ur-teknisk synpunkt fulländat företag — inte osannolikt det modernaste i
sitt slag i Sverige —- som sålunda tillfördes Högbo-bolaget, och under de
närmast följande åren stärktes dess kapacitet i detta avseende ytterligare.
Det var också en för svenska förhållanden ansenlig teknisk förmåga
som var satt att leda Nyköpingsverken. Vi ha tidigare mött Håkan
Steffansson som arkitekt och konstruktör till anläggningarna i
Sandviken. Till börden var han värmlänning, yngste sonen till en
hemmansägare och född 1822. Han hade börjat sin bana som
modellsnickare och efter arbete hos byggmästare och genomgång vid
Teknologiska Institutet i Stockholm visat sig som en skicklig- konstruktör.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
