Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. HÖGBO BOLAG. Av fil. kand. Göran Hedin - Nyköpings Bruk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62
NYKÖPINGSVERKENS EKONOMISKA BÄRIGHET
av Högbo Bolag, för en tid av fem år. Redan den omständigheten, att
man velat försäkra sig om hans tjänster för en så lång tid framåt,
visar naturligtvis en hög värdering av mannens förmåga. Anda från
början av denna sin anställning fick Steffansson förutom uppgifterna
i Sandviken befattningen som disponent i Nyköping. Det är
uppenbart, att han härigenom samtidigt belastades med alltför många och
stora uppgifter. Egentligen var det ganska orimligt att begära, att
Steffansson både skulle kunna göra ritningar till de nya
anläggningarna i Sandviken och svara för dessas utförande och fungera som
disponent i Nyköping, där vid sidan av den omfattande driften också
skulle göras utvidgningar. Det så ofta klandrande sätt, på vilket
Steffansson omtalas i Högbo-direktionens korrespondens, rimmar
också dåligt med den respekt som man kunde visa honom, när det
verkligen gällde. Det är dock svårt att helt fritaga honom från
misstanken, att han då och då utnyttjade sin ställning som en ganska
oumbärlig teknisk specialist.
Härmed må emellertid förhålla sig hur som helst. Rent ekonomiskt
gingo i varje fall Nyköpingsverken ganska dåligt ihop, om än deras
insats sannolikt undervärderades av bolagsledningen. Högbo Bolag
hade tydligen nu lika väl som tidigare Lundhqvist spänt sina
förväntningar för högt. Om man förut med visst skäl kunde anföra
över-kapitalisering som bidragande orsak till det svaga resultatet, så gällde
detta naturligtvis än mera nu, sedan Holm fortsatt att lägga ned
pengar i verkeri. Ideligen framkommer klagomål, sannolikt
välgrundade, över att råvaruinköp ocli kolförsörjning inte hade planerats
med tillräckligt förutseende eller att leveranserna visade kvalitetsfel
och stora förseningar. I stort sett fanns det nog också skäl för
Göranssons farhågor, när han påpekade risken av, att både stålet självt och
hela bessemerproduktionen kunde råka i misskredit genom det sätt,
på vilket tillverkningen i Nyköping sköttes. Det är också möjligt,
att bruket över huvud taget var överdimensionerat, att det stora och
rikt differentierade verket inte lät sig tillräckligt överblickas och
kontrolleras.
Man kan få ett visst begrepp om det helas omfattning i Nyköping genom några
uppgifter, som här skola citeras efter en gammal inventariebok för ett av de sista
år driften ännu var i gång. Som redan nämnts, utgjordes den äldsta delen av ett
mässingsbruk. Det låg närmast den s. k. Storhuskvarnen, alldeles intill strömmen.
Den erforderliga kraften levererades av två vattenhjul och till den maskinella
utrustningen hörde bland annat ett stampverk. Valsverket var inrymt i trenne intill
varandra liggande byggnader, varav det längsta mätte 240 fot och vilka hade en
sammanlagd bredd av 150 fot. Här funnos bl. a. två puddelugnar, ett par enkel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
