Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. DEN TEKNISKA UTVECKLINGEN - Järnverkets tekniska utveckling. Av tekniska direktören vid Sandvikens järnverk Lars Yngström - Järnverkets anläggande och utveckling tiden 1862—1866
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
118
TYRES-VASLVERKET I DRIFT
mitt för detta, vid västra väggen, stod vällugnen för de från hammaren
kommande ämnena. Tyres-verket synes ha varit ganska ofullkomligt
i konstruktion och utförande. Lagren, som voro av järn i stället för
metall, skuro ihop. Anordningarna för ringarnas insättande i
valsverket voro obekväma, så att ämnet ofta blev kallt, innan valsningen
kom i gång. En del justeringar av verket voro därför nödiga.
Valsverket var av typen med valsar på horisontella axlar, utskjutande
utanför valsstolarna, och valsningen skedde mot en fast lagrad profilerad
vals, mot vilken ringen trycktes medelst en pressvals, under det den
hölls i sitt läge genom inställbara styrvalsar. På ena sidan av
valsverket förvalsades hjulringen, varefter den överflyttades till den andra
sidan för färdigvalsning. Som i annat sammanhang är nämnt gjordes
den första lyckade valsningen vid detta verk den 12 nov. 1863.
Emellertid visade det sig att krafttillgången var för knapp. Man hade
uppenbarligen grundligt missräknat sig på den vattenkraft, som kunde
utvinnas ur kanalen och vid bessemerblåsningarna måste tyresverket stå
stilla. För att råda bot på denna olägenhet uppsattes till hjälp åt den
tvilling-turbin, som drev tyresverket, en år 1864 från Bolinders i
Stockholm inköpt, c:a 250 hk ångmaskin. Denna betjänade även
besse-merblåsningen i det att den var sammanbyggd med en blåsmaskin
med två liggande cylindrar i tandem. Genom insättning av denna
ångmaskin torde förutsättningarna för hjulringstillverkningen hava
blivit högst avsevärt förbättrade.
Under 1864 nedflyttades från Högbo en ånghammare, den s. k.
räckhammaren nr 3, vilken uppställdes i nordöstra hörnet av
verkstadshuset. Öster därom installerades ett räckverk, bestående av två
skafthammare, likaledes från Högbo. Mellan dessa båda aggregat
monterades ett valsverk för verktygsstål. Detta drevs av den förut
omnämnda turbinen i norra kanalen.
En plan över verkstäderna, daterad 17 mars 1865 (se bilaga), visar
att då utöver förut nämnda inredning funnos i stora verkstadshuset
att anteckna: 11 vällugnar, 10 ångpannor, till största delen förlagda efter
västra väggen och i regel sammanbyggda med vällugnar för
utnyttjande av värmet i från dem bortgående gaser, utefter samma vägg
ett antal torkugnar för torkning av torv från den norr om samhället
belägna stora mossen, den s. k. bredmossen, intill räckverket i
nordöstra hörnet av byggnaden en större ventilator samt ett slipverk,
intill bessemerkonvertrarna 2 centrifugalmaskiner, i mek. verkstaden
en stor svarv samt en mindre dito och en borrmaskin, 11 lyftkranar,
i nordvästra hörnet av byggnaden en ångmaskin för drift av tvenne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
