Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. DEN TEKNISKA UTVECKLINGEN - Järnverkets tekniska utveckling. Av tekniska direktören vid Sandvikens järnverk Lars Yngström - Varmvalsverks- och Smidesavdelningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VALSVERK I STORA VERKSTADSHUSET
143
fabrikat för vidare bearbetning. Det gäller här de två huvudgrupperna
solitt material och rör, de senare i viss omfattning vidare bearbetade
i kallt tillstånd genom kallvalsning, dragning, bockning eller
appretering.
Varmvalsningen.
Under det gamla bolagets tid fanns som förut nämnts i Stora
verkstadshuset (B 1) tvenne valsverk, dels ett specialvalsverk,
ty-res-verket för valsning av ringar, tyres, för järnvägsvagnshjul,
dels i norra ändan av byggnaden ett finvalsverk, benämnt nr 1,
för valsning av verktygsstål. Man hade ju i början haft en hel del
svårigheter med hjulringstillverkningen, som dock efter hand rätt så
väl övervunnos. Synnerligen givande blev emellertid med tiden denna
tillverkning icke, järnvägarna önskade hellre köpa färdiga
järnvägsvagnshjul med axlar. Axlar smiddes visserligen, men någon färdig
sammansatt produkt blev det icke. Den utländska konkurrensen
gjorde sig starkt gällande även på den svenska marknaden, särskilt
då hjulringar av nickelhaltigt material började införas. För att
förbättra vinstmöjligheterna torde ha krävts en dyrbar ombyggnad av
tyres-verket och hellre än att kosta på denna, och då i alla fall vinsten
torde ha blivit knapp, beslöts att nedlägga tillverkningen 1906. Största
tillverkningen var år 1873 med en kvantitet av 2 600 ton.
Under åren 1876—78 tillbyggdes finvalsverket nr 1 för
ökning-av produktionen och för valsning av tråd. Turbinkraften räckte ej
till för denna utvidgning, varför man fick ordna med
kraftöverföring-medelst linor från den s. k. Bolindermaskinen. 1880 tillkom vid sidan
av finverk nr 1 ett universalverk, det s. k. stripsverket, för
tillverkning av varmvalsade band. Genom dessa utvidgningar vanns
möjlighet att tillhandahålla material för vidare bearbetning genom
dragning och kallvalsning.
För att möta marknadens behov av ökade kvantiteter valsat material
uppfördes 1881 öster om Bl en ny anläggning för ett finvalsverk,
benämnt nr 3 (B 5). Kraft för detta valsverk erhölls genom en invid
valsverket uppställd turbin till vilken vatten leddes genom
förlängning av den i norra kanalen liggande sprängtuben.
Före valsningen måste vid denna tid ämnena utsmidas under
hammare, vilket var en ganska dyrbar procedur. För att förbilliga
tillverkningen var det angeläget kunna utvalsa istället för att smida
göten till ämnen, och beslöts därför 1884 uppförandet av ett
götvalsverk med tillhörande byggnad (B 6). För detta verk anlitades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
