- Project Runeberg -  Ett svenskt jernverk : Sandviken och dess utveckling 1862-1937 /
233

(1937) [MARC] - Tema: Metals
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN - Ett halvsekels affärer. Av doktor Sune Carlson - Växande konkurrens

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KONKURRENS MED MARTINSTÅL

253

denna firma i sin tur sedan gammalt köpte just detta material ifrån
Sandviken.

Men även å dessa nya tillverkningsområden stötte Sandviken snart
på konkurrens från andra svenska verk — en konkurrens som var
betydligt farligare än tidigare, då den ej endast gällde pris utan även
kvalitet. En särskilt svår medtävlare hade Sandviken i Lübecksfirman
Possehl, vilken representerade en mängd svenska järnverk och genom
den inbördes konkurrensen mellan dessa kunde erbjuda såväl låga
priser som en mångfald av olika produkter. Under åren 1882 och
1883 förekommer det i Brukspatrons och agenternas korrespondens
ideliga uppmaningar till verken att göra sitt allra bästa, emedan
kunderna annars hotade övergå till andra svenska leverantörer, vilkas
produkter syntes dem bättre. Liknande erfarenheter gjorde man
emellertid säkerligen även vid andra bruk, där kunderna i stället
angåvo Sandviken som mönster. Dock synes Sandviken under dessa
år ha haft en stor nackdel däri, att det saknade martinverk.
Martinstål ansågs bättre än bessemer för dragna och kallvalsade
produkter och var betydligt lättare att hålla jämnt i kvaliteten. Så sent
som 1894 finna vi klagomål från en stor tysk kund, som frågar, varför
Sandviken ej kan börja använda martin till sina band, när Uddeholm
och Fagersta kunna tillverka så förstklassiga martinprodukter.

Ifråga om de grövre produkterna, såsom strips och senare solida
rörämnen, gällde konkurrensen mer pris än kvalitet, vilket gjorde, att
Sandviken även här snarast möjligt sökte övergå till mer förädlade
artiklar.

Förtjänsten till att Sandviken lyckades hålla sig uppe så väl, som det
gjorde, i denna tilltagande konkurrens på alla områden, låg i mycket
hög grad hos dess försäljningsorganisation. Den direkta kontakt man
redan från början haft med sina kunder blev till ovärderlig nytta, när
nya konkurrenter började tränga in på marknaden. Man fick genast
del av kundernas klagomål och rekommendationer, kunde anskaffa
prover på de konkurrerande firmornas produkter och utforska de
områden, där konkurrensen var minst.

Försäljningsorganisationens betydelse särskilt i detta sista
hänseende förtjänar att understrykas. Vi ha tidigare sett, hur under
1870-talet såväl brukspatron Göransson som ingenjör Törd Magnuson
och smidesförman Tysklind varit ute tillsammans med de utländska
agenterna för att studera nya tillverkningar och avsättningsområden.
I Tyskland hade man fått den första kontakten med trådindustrien, i
England hade man gjort de första experimenten med paragontillverk-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:55:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sandviken/0237.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free