Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bilagor - Statistisk undersökning av Sandvikens järnverks ekonomiska utveckling åren 1868—1936
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STATISTISK UNDERSÖKNING
AV SANDVIKENS JÄRNVERKS EKONOMISKA UTVECKLING
ÄREN 1868—1936.
Av
Sune Carlson.
I anslutning till den tidigare framställningen har här nedan sammanställts en
serie tabeller och diagram avsedda att mera systematiskt belysa Sandvikens
Järnverks ekonomiska utveckling. Ett enskilt företags utveckling — särskilt på det
ekonomiska området — kan emellertid ej bedömas som en isolerad företeelse utan
måste ses mot bakgrunden av de förhållanden, som existerat i landet eller
världen under ifrågavarande tid. Kännedomen om Sandvikens produktion under
en viss period är t. ex. av föga värde, om man ej samtidigt har en viss kunskap
om järnproduktionens läge inom landet i dess helhet, och ett studium av bolagets
ekonomiska expansion, dess försäljningar, kapitaltillgångar eller vinst är föga
givande, om ej hänsyn tages också till penningvärdets förändringar. Av denna
orsak har i den följande framställningen medtagits en del statistiska serier, vilka
äro avsedda att återspegla några av de allmänna ekonomiska förhållanden, mot
vilka Sandvikens utveckling måste ses. Det är härvid naturligtvis ej fråga om
någon uttömmande skildring av dessa allmän-ekonomiska förhållanden, utan
endast om några produktions- och prisdata, som ansetts särskilt belysande.
Undersökningen inledes med en sammanställning över Sandvikens produktion
av tackjärn, stål och stålprodukter (tabell I). Siffermaterialet till denna tabell är
hämtat från de till bergmästarämbetet årligen insända uppgifterna över bolagets
tillverkningar m. m., de s. k. »bergmästarrelationerna», vilka korrigerats och
kompletterats av vederbörande verksavdelningar. Uppgifterna över göttillverkningen
(kol. 2—5) avse all tillverkad götmetall, d. v. s. göt, götändar och gjutgods jämte
insatser till andra stålugnar (gäller bessemerstålet under senare år). I
produktionssiffrorna över smitt och valsat stål (kol. 6-—10) ingå råvaror till tråddragerier och
kallvalsverk m. m., men ej ämnen, som vidare bearbetats medelst smidning eller
varmvalsning. Samtliga uppgifter i kol. 1—11 äro uttryckta i ton, medan siffrorna
över produktionen av styckemanufaktur (kol. 12) avse värde i kronor.
De i tabellen ingående sifferuppgifterna äro återgivna grafiskt i diagram 1-—5.
Som framgår av diagram 1 steg den tillverkade kvantiteten av tackjärn, vilken
fr. o. m. 1871 utgjorde produktionen från två masugnar, tämligen jämnt fram till
1889, då tillkomsten av ytterligare en masugn drev produktionskurvan kraftigt i
höjden. En liknande ökning inträffade efter 1908 samtidigt med att driften vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
