Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra akten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Berta.
Skrattar du ät det, Wilhelm? Det hade jag
ändå inte väntat.
Wilhelm.
Ja, ser du, — just en sådan elegisk stämning,
som du nu talar om, hade jag råkat i då jag först
blef förälskad i henne. Jag tänkte alldeles som du
att hon var mycket för god för någon man —
och mycket, mycket för god för mig. Och då vi
blefvo förlofvade och jag kysste henne första gången —
åh, jag glömmer aldrig den blygsel, som i den
stunden grep mig öfver mitt förflutna lif — jag vet inte»
hvad jag inte då hade velat ge för att stå ren inför
henne — jag greps af en sådan vämjelse och — ett
själfförakt — usch! Och likväl hade jag visst inte
lefvat värre än de fleste. Ah, ni ana inte, hvad en
verkligt oskyldig och renhjärtad flicka skulle kunna
göra af en man i en sådan stund!
Berta.
En verkligt oskyldig, säger du.
Wilhelm.
Ja — du skall få höra. Mina samvetskval drefvo
mig till att göra henne en bekännelse — inte som
skulle jag velat sudla hennes fantasi med att omtala
något — jag bara antydde — jag var ändå rädd att
få se henne skrämd fly från mig vid första ord —
jag har kanske aldrig drifvits af en bättre impuls, än
då jag började denna bekännelse — —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
