Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
orsaker, som ligga nära storstaternas makttäflan, må lämnas därhän. Själfva sakförhållandet lär icke bestridas. En gång allmänt erkändt och införlifvadt med folkens uppfattning om rätt och orätt skall det varda en mäktig faktor i världspolitiken.
Ett bättre förstående af nationel individualitet vore ju så långt ifrån oförenligt med de ariska folkens samfälda välfärd, att denna tvärtom därigenom skulle främjas. Vi äro tydligen redan komna ett stycke på väg i denna riktning. Med tilltagande ömsesidig förståelse blir det allt mer vanligt, att nutidens nationer utbyta lagar, seder, erfarenheter, begrepp och tänkesätt och så medels oafbrutet rikta sitt nationella lif. Förbindelserna ökas och stärkas allt jämt. Att ett världspråk ännu saknas, kan ej hindra denna föreningsprocess. Om det funnes ett sådant, skulle det
påskynda den samma. Men oförmärkt blir det småningom allas
vår tillhörighet.
De mindre nationerna äro imellertid nu mera icke sig själfva nog i samma mening som förr. Alltså och på det de obehindradt må kunna fylla sina kulturuppgifter och tillika aflägsna öfvermäktiga medtäflares tvisteämnen, torde det blifva dem en lifsak att stödja hvarandra inbördes i upprätthållandet af en samfäld neutralitet, jämte det de så väl gemensamt som ock hvar för sig inleda, öka och befästa politiska förbindelser med de båda anglo-sachsiska stormakterna, hvilka till samman med småstaterna kunde synas blifva ett tillräckligt starkt bålvärk för världsfreden.
Hvilken andel de icke ariska folken kunna komma att taga i världens omgestaltning, därom är det ju vanskligt att söka bilda sig någon mening. Ingen vet, om de ej genom sina mest utmärkande egenskaper, af oss fåvitskt underskattade, tilläfventyrs skola långsamt men säkert öfva ett mäktigt inflytande på mänsklighetens öden. Tanken på den fredskärlek, som lär vara kinesens mest djupgående sinnesriktning, förbindes lätt med en hågkomst om Viktor Rydbergs varningsdigra framtidsvy: den hvita rasens
undanträngande af den gula. Sker så, skall den stolte ariern, förlamad af sina inbördes krig, nödgas på sina knän ödmjukt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
