Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Företal af B. F. Westcott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hr Arnoldson är en praktisk politiker och invaggar sig icke
i några illusioner. Den fullständighet, med hvilken han behandlar
Skandinaviens politiska problem, visar, att han icke är böjd att
glömma praktiska spörsmål under inflytandet af glänsande teorier.
Han framhåller de hufvudsakliga faror, som hota Europas fred,
och söker icke på något sätt dölja deras allvar. Med blicken
stadigt fäst på dem, är han imellertid ståndaktig i sitt hopp.
Förtröstan på en stor sak kommer icke af att missakta och
förringa de svårigheter, hvarmed den är förenad, utan af förnuftets
öfvertygelse, att det finnes värksamma krafter, som äro mäktiga
att besegra dem.
Vi tro, att det är så, under förutsättning af fredspolitik.
Och de sakförhållanden, på hvilka hr Arnoldson riktar
uppmärksamheten, rättfärdiga denna tro i rikaste mått. Det är af stor
betydelse, att man sedan 1794 »vid minst 67 (nu minst 150) tillfällen
lyckats genom skiljedom bilägga hotfulla tvister». Och det skall
hädanefter räknas som en af Englands ädlaste tjänster åt
mänskligheten, att det utan tvekan underkastade sig Genéve-domens
fällande utslag. Af icke mindre vikt är, att sedan
skiljedomsprincipen högtidligen erkänts af Pariskongressen 1856 hafva
skiljedomsklausuler inflikats i många fördrag, under det frågan att
upprätta ett universelt system af mellanfolklig skiljedom af många
riksförsamlingar egnats en sympatisk behandling.
Med rätta stöder sig hr Arnoldson också på de neutrala
makternas ständigt växande inflytande. Utan att gilla idén om
»en de neutralas liga», påpekar han, hurusom en nödvändig
hänsyn till de neutralas intressen binder de makter, som rufva på
krig. Och jag kan icke annat än tro, att han har rätt, när han
framhåller, att problemen om Skandinaviens, Elsass-Lothringens,
Balkanstaternas, Bosporens och Dardanellernas neutralisering
kräfva alla deras uppmärksamhet, som söka påskynda den
efterlängtade freden.
Det vore lätt att öfverskatta det omedelbara värdet af dessa
sakförhållanden. Men deras värde såsom ett uttryck för den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
