Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - På vakt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
väsen, hufvudsakligen till våra kusters värn, dels och i synnerhet
genom att kringgärda oss med vidgade internationella förbindelser
och garantier. Längre ut i det blå sträcker sig icke vår fredspolitik.
❖
Utan tvifvel fins det all aktning värde fredsvänner, som
genom sin lära att icke stå det onda imot utöfva mäktigt
inflytande på eliten af människor. Man må icke förhasta sig med
domar mot dem, som i sin tro på det goda vilja pröfva dess
makt i största utsträckning. Man vet ej, hvad de kunna uträtta.
Låt vara, att kunskap till sist skall visa sig vara världens
san-skyldige frälsare. Men det är hjärtat, som ger kraften. De kristna
folken böja ännu knä för fredsidéns störste martyr. Endast de
gode äro de store. Kommande släkten skola tänka på dem med
kärleksfull tacksamhet.
Med blottadt hufvud gående dem förbi, stannar jag några
ögonblick vid ett minne, som skall visa oss ett slags fredsvänner,
aktningsvärda som de andra, men med en tro utan sporre till gärning.
Det var en fridfull junikväll 1870. Jag mötte en gammal
man, som några gånger förut meddelat mig något ur sitt långa
lifs erfarenhet. Vi satte oss ned på en hviloplats i det fria.
Snart voro vi inne i ett förtroligt samtal om allvarliga ting. Den
högtidliga friden omkring oss kom mig att yttra:
Tror ni värkligen, att människorna en gång skola göra sig
till godo den lärdom, som en mild försyn ger oss här i naturen,
så att de till sist öfvervinna sin stridslystnad?
Ja, svarade den gamle, jag tror därpå så visst som jag tror
på rättvisan och kärleken hos den gud, hvarom ni talar, och han
tilläde: Jag tror till och med, att krig numera är en omöjlighet
åtminstone i Europa.
Men, invände jag, det är ju icke så länge sedan förödande
krig hemsökt vår världsdel - Krimkriget 1853 — 56, kriget i Italien
1859, dansk-tyska kriget 1864 och senast kriget mellan preussarne
och österrikarne 1866.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
