Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En öfversikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
enligt hvilken stridigheter mellan de nordiske konungarne för
framtiden skulle biläggas af skiljemän, med mötesplats i
Helsingborg. Nära två hundra år senare, 1533, afslöts ett slags
skilje-domstraktat mellan Danmark å ena sidan och Slesvig och
Hol-stein å den andra. Tvister mellan kungen och härtigarne finge i äldre tider,
aldrig bryta ut i uppenbart krig, men afgöras genom skiljedomare,
som skulle möta i Kolding och efter pröfning afkunna slutlig
dom. Traktaten förnyades 1623 och bekräftades genom freden i
Traven dal 1700.
I Brömsebro-traktaten 1541, som skulle gälla 50 år,
stadgades, att alla tvister mellan Danmark och Sverge skulle afgöras
af gemensamt utsedde skiljedomare.
Angående rätten att begagna vapnet »tre kronor», hvarom
de båda rikenas konungar icke kunde blifva enige, föreskrifves i
det fredsfördrag, som undertecknades i Stettin 1570, att om ej
de olika parterna inom 1571 års utgång härom kunnat förena
sig, skulle tvisten under käjsarens ledning slitas genom
skiljedomare, hvartill hvardera parten egde att utse två tyske furstar.
Enligt det fördrag, som efter slaget vid Stångebro 1598
afslöts mellan konung Sigismund och härtig Karl, skulle den
senares närmare bestämda klagomål afgöras inför »opartiske
domare af käjserliga, konungsliga och furstliga sändebud, som
därtill af bägge parterna skulle bedna blifva».
Men dessa och liknande öfverenskommelser voro före sin
tid och ega sitt hufvudsakliga intresse såsom exempel på, att
nya tankar sällan eller aldrig äro helt och hållet utan någon
motsvarighet i det förflutna.
I nyare tider förfäktades här åsyftade idé sannolikt först af
William Jay, som i ett år 1842 i Newyork utgifvet arbete yrkade,
att i nästa traktat mellan t. ex. Nordamerikas Förenta Stater och
Frankrike det måtte bestämmas, att om någon tvist uppstår
mellan de båda landen, icke blott i fråga om tolkningen af denna
traktat, utan äfven i fråga om hvarje annat ämne som hälst,
tvisteämnet skall underställas skiljedom af en eller flere vänskapliga makter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
