- Project Runeberg -  Världsfreden /
66

(1900) [MARC] Author: Klas Pontus Arnoldson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En öfversikt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Utan

förbehåll.

Holland osh Portugal afslöto därimot 1895 en
handelstraktat, hvari intagits en uttrycklig bestämmelse, att icke blott
alla tvistemål, som kunna uppstå af traktaten, skola afgöras
genom skiljedom, utan också alla andra tvister mellan de två
landen, undantagandes sådana, som till äfventyrs skulle röra
någotdera af rikenas själfständighet och odelbarhet, skola
behandlas på samma sätt.

Bland hit intills ingångna öfverenskommelser af detta slag
torde imellertid den traktat vara mest aktvärd, som den 23 juli
1898 afslöts mellan Italien och Argentina. Här göras inga förbehåll.
Parterna förbinda sig att till skiljedom hänskjuta alla tvister, hvilka
uppstå mellan dem, under den tid traktaten varar, och ej kunnat
biläggas genom direkta underhandlingar. För hvarje fall skola de
afsluta en särskild konvention, fastställande tvistens föremål,
omfånget af skiljedomstolens befogenhet och reglerna för
rättegångsättet. Men på det icke skiljedomen må gå om intet genom
parternas försummelse att afsluta en sådan specialkonvention,
stadgas det, att i brist däraf skiljedomstolen själf skall fastställa,
hvilka rättsliga och faktiska frågor skola pröfvas för att afgöra
tvisten. I sådant fall komma också de i traktaten för domstolens
sammansättning och förfaringsätt gifna bestämmelser utan vidare
till användning. Domstolen skall sålunda, när i
specialkonventionen icke annorlunda stadgas, bestå af tre domare, af hvilka
hvardera parten utser en och dessa den tredje. Enas de ej,
hän-skjutes valet till chefen för en tredje stat. Kan enighet ej uppnås
ens om valet af denne statschef, utses den tredje domaren
alternativt af konungen af Sverge och Norge eller af sveitsiska
edsförbundets president. Ingen af domarne får vara någondera partens
undersåte eller inom dessas områden hafva sitt lagliga eller
faktiska hemvist. Hvardera parten skall inför domaren
företrädas af en fullmäktig. Domstolen skall döma enligt
folkrättens grundsatser, så vida icke specialkonventionen föreskrifver
tillämpning af särskilda regler eller tillåter domarne att värka

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:18:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sehop/0072.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free