Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En öfversikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det kapital, som från dem utlånades till andra stater, af mycket Förr och nu.
ringa betydelse. Hvarje land frambragte nästan alla de
förnödenheter, det förbrukade, och begagnade sitt kapital till egna företag.
År 1613 uppgick värdet af Englands hela ut- och införsel till
allenast 83 millioner kronor. Hundra år senare uppgick samtliga
europeiska staters sammanlagda utrikeshandel icke till så mycket
som det lilla Belgiens utrikeshandel för närvarande utgör. Lånen
till utlandet voro ännu obetydligare. Holland var det enda land,
hvars kapitalister lånade något till utländska regeringar. Och
personer, som vågade sina pänningar på industriella företag I
främmande land eller ens utanför de provinser, där de voro
bosatte, funnos knappast. Därför hade på den tiden en neutral
stat föga eller ingen skada af att två andra stater voro i krig.
En fäjd mellan Frankrike och Spanien eller Tyskland skadade icke
Englands intressen mer än ett krig mellan Kina och Japan i våra
dagar skulle göra.
Helt annorlunda nu. Handel och kapital hafva i vår tid
blifvit internationella. Medan den civiliserade världens utrikeshandel
för århundraden sedan icke uppnådde 2 milliarder kronor, belöper
den sig nu till öfver 100 milliarder, och lånen till utlandet hafva
vuxit i samma mån. I hvarje land beror en alltjämt tillväxande
del af befolkningen för sitt uppehälle på förbindelse med andra
folk, vare sig genom tillvärkning och utförsel af varor eller genom
inköp af utländska förnödenheter. I Frankrike beror en tiondel
af befolkningen på detta sätt af utlandet; i Belgien en tredjedel;
i England sannolikt icke långt under en tredjedel.
Så länge freden räcker, är denna växande förbindelse med
utlandet en källa till förkofran och stigande odling. Men utbryter
ett krig, så blir det, som varit en välsignelse för alla, ett ondt
för alla. För att icke tala om de bördor, omsorgen om försvaret
pålägger de neutrala nationerna, så lida de af den kris, kriget
framkallar på pänningmarknaden, och genom afbrottet och
inskränkningen i deras handel med de krigförande makterna.
Utur detta sakförhållande härleder de Molinari en rättsgrundsats.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
