Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En öfversikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Björnson, skulle sluta sig samman för att kunna tala och handla med
tillbörlig värkan. Hvar för sig äro de maktlösa. I ett förbund, i
en gemensam neutralitet, skulle de utöfva ett kraftigt inflytande
på mellanfolkliga angelägenheter. Men hvilken stat skulle taga
första steget till genomförande af denna ide?
Belgien, trodde Stead. Hollands drottning vore för ung,
konungen af Danmark för gammal, Sveits president otillräckligt
känd, konungen af Portugal ... o. s. v.
Bjornson uttryckte den önskan, att de mindre staterna
måtte uppträda med sammanhållning på Haag-konferensen.
Kunde de komma till samförstånd, skulle de representera — allenast
i norra och mellersta Europa — 27 millioner människor. Deras
konferensombud skulle värka för att få i fråga varande staters
neutralitet fast bestämd.
Stead frågade, hvarför B. B. icke ville ha de sydeuropeiska
småstaterna med i detta neutralitetsförbund. Svaret blef, att de
äro uppfylda af själfvisk ärelystnad, några af dem i alla händelser
missnöjda med sina gränser.
Detta kunde Stead (som redogör för samtalet i War against
war, 17, 2. 1899) icke fullt gå in på. Efter sin hemkomst till
London meddelade han en statistisk uppgift öfver tolf mindre
europeiska stater, visande hvarderas befolkningstal, yttre omfång
och härstyrka i fredstid. Sju eller åtta af dem — de som enligt
B. B. borde vara med i förbundet — ha till samman 27,700,000
invånare med 1,002,500 kvadratkilometer landområde och öfver
175,000 soldater på fredsfot. Medtagas därimot, som Stead vill,
äfven Balkanstaterna, får neutralitetsförbundet öfver 41 millioner
inbyggare.
I en skrifvelse till Norges fredsförenings formand har
Bjorn-stjerne Bjornson senare (8. 3. 1899 från Rom) fullständigat
meddelandet om hans samtal med Stead. Efter en anmärkning, att
han icke nämde något om de mindre staternas krigsmakt — det
var ett inpass af Stead — yttrar han i denna skrift (Det Norske
Fredsblad, 1899, nr 3):
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
