Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vårt folk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ställen i sina skrifter mycken tvekan och villrådighet, då det
gäller att skilja hvad som är allmänt buddhistiskt från de särskilda
folkens uppfattningar, stadgar och bruk. Följaktligen är det
ganska svårt att få en fullt klar föreställning om den ursprungliga
buddhaläran, ehuru hon flere gånger blifvit närmare bestämd af
de under tidernas lopp på hvarandra följande kyrkomötena.
I flere århundraden synes buddhismen hafva blomstrat i
Indien och tålts af brahmanerna. Slutligen tycks den ha varit
utsatt för en långvarig förföljelse, som ledde till dess fullständiga
utdrifvande från Indien. De sista spåren af buddhismen
för-svunno därpå omkring 11 :te eller 12:te århundradet. Vid denna
tid hade den slagit fast rot i andra delar af Asien, hvarest den
ännu fortfar att blomstra, räknande vid pass 490 millioner
anhängare, medan alla kristna bekännelser till samman räkna högst 450 utbredning,
millioner. Talrika lämningar af buddhatämpel finnas spridda
öfver hela Indien. Under förföljelsetiden drogo buddhisterna sig,
när de utdrefvos från städerna, tillbaka bland bärgkullarne i
väster och uppbygde dessa grottämpel, hvilka genom sitt antal,
sin storlek och sin dekorativa prakt väcka hvarje besökandes
häpnad och beundran.
Buddhismen skiljer sig från brahmanismen genom enkelheten
i sin religiösa lära och frånvaron af dogmer och ritual. Den är eller
rättare var — ty den har senare uppblandats med element från
andra trosformer — ett väsentligen moraliskt system. Dess
ändamål var att lära människan, hur hon skulle kunna uppnå ett
rent och heligt lif. Härigenom blef dess uppgift icke så mycket
att tillintetgöra andra religioner, med hvilka den kom i beröring,
som fastmer att inympa sig själf på dem. Buddhismen, som
ogillade kastväsendet och det ärftliga prästväldet samt antog, att
hvarje människa kan genom andligt luttrande stegra sitt väsens
gudomlighet, ställer sina lärare eller helgon i jämbredd med
brahmanismens gamla gudar som inkarnationer af det enda
gudomliga väsendet, hvilket lefver i allt skapadt.
Buddhisternas dyrkan är mycket enkel, bestående i offer af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
