Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vårt folk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
välgörare, hvilkas namn aldrig skola glömmas och som evigt
lefva i frukterna af sina värk. Från Baktrien, där han lefde och
värkade, utbredde sig hans lära till Medien, Persien och alla land
mellan Tigris och Indus. Hon vardt det persiska världsrikets
härskande religion. Perserkonungarne bekände sig till henne och
dyrkade ljusets gudom. Detta bevisas oimotsägligt så väl af de
grekiske historieskrifvarnes berättelser som de till våra dagar
bibehållna inskrifterna från achemenidernas (den persiska
härskaredynastiens tid,) särskildt inskrifterna i Bisutun, som Darius, Hystaspes’
son, lät inhugga i en klippa till minne af sina segrar.
Efter perserrikets eröfring af Alexander trängdes hon i
bakgrunden. Under det grekiskt-macedoniska väldet och sedermera
under partherna råkade hon småningom i förfall och glömska
hos ett öfvervägande flertal af Irans befolkning. Då under
sassa-niderna ett persiskt rike blifvit återstäldt (år 226), kom hon åter
till heders och upplefde en ny blomstringstid, till dess sassanidernas
välde störtades af araberna (år 651). Att den gamla religionen
icke mera hade några fasta rötter i hemlandet, visade sig nu af
den lätthet, med hvilken Islam antogs af Irans folk. Endast ett
fåtal motstod alla lockelser och förföljelser, drog sig undan till
kustlandet vid Persiska viken och därifrån till den i samma vik
belägna ön Ormus. Sedermera utvandrade de till nordvästra
Indien, medförande den heliga elden och sina heliga skrifter.
#
iraneraas För europeerna voro dessa skrifter okända, utom till namnet,
bibel. ända till medlet af förra århundradet. Då upptäcktes och tolkades
de af en fransk vetenskapsman, Abraham Hyacinthe Anqueil
Duperron (född i Paris 1731, död sammastädes 1805), som
därigenom är vorden en af de förnämste vägbrytarne för den
jämförande religionsvetenskapen.
Denne vetgirige man hade tillfälligtvis fått se några blad af
en zendskrift. Detta väckte hos honom en oimotståndlig håg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
