- Project Runeberg -  Världsfreden /
313

(1900) [MARC] Author: Klas Pontus Arnoldson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vårt folk

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

utrotande ur deras hjärtan. Aldrig skulle de tänkande bland dem
upphöra att spörja och späja efter Honom, som troddes lysa i
solen öfver det gamla ariska fädernehemmet.

*



Enligt folktron var det människan gagneligt och värkade Fromhet,
till hennes förädlande, om hon flitigt besökte gudarnes boningar,
deras tämpel och altaren, och infunno sig vid den allmänna
gudstjänsten. I synnerhet grekerna uppreste öfver allt tämpel,
gudabilder och altaren, på det man allestädes skulle erinras om
gudarnes närvaro, när man ständigt vandrade under deras ögon.
Fullgjorde människan det hon var skyldig gudarne, bevisade hon
därigenom sin fromhet; gjorde hon det icke var hon gudlös.

Hade hon ofrivilligt och sig själf ovetande brustit i vördnad mot
gudarne, så måste hon försona sig med dem genom att rena sig
från sin synd och frambära offer. 1 äldsta tider skedde offren på
höga bärg, i dunkla lundar och vid sorlande källor.

Om man också trodde, att gudarne i hvarje tidpunkt voro
öfver allt närvarande och att man därför alltid och allestädes
borde i ord och gärningar föra en from och ren vandel, måste
man dock företrädesvis i närheten af tämpel och helgedomar
samt vid offer och högtider noga akta sig för hvarje ond och
syndbefläckande handling och därjämte vinlägga sig om andakt.

Framför allt måste hvar och en framträda inför gudarne i deras
tämpel och vid deras altaren ren till dräkt och sinne. Orenhet
var för gudarne en styggelse. Därför fick man icke häller infinna
sig i sorg eller sorgkläder, utan glad och i högtidsdräkt.

Vid högtider måste arbetet hvila. Emedan endast ett gladt
sinne, ordning och symetri behagade gudarne, måste vid de
högtidliga processionerna i synnerhet i Grekland klädedräkten, gängen
och kroppens hela rörelse vara afmätt och högtidlig,
sånggudinnorna, d. v. s. sång och musik, fingo vid dem icke fattas. Ingången
af en högtidsdag förkunnades offentligt hos romarne genom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:18:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sehop/0319.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free