- Project Runeberg -  Världsfreden /
355

(1900) [MARC] Author: Klas Pontus Arnoldson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arffienden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Efter fredslutet med romarne måste kartagerna mot sina upproriska Grund och
legotrupper, hvilkas sold de icke ville till fullo betala, föra ett följd,
treårigt utrotningskrig. Alla fångar, som föllo i kartagernas händer,
lät desses högste befälhafvare, Hamilkar, kasta för vilddjuren.

Genom skickliga rörelser lyckades han innesluta de upproriske,
hvilka bragtes i sådant tillstånd, att de hvarken vågade en
afgö-rande strid eller kunde rädda sig med flykten. Drifna af hunger,
uppåto de till slut sina fångar och slafvar. I detta förtviflade
läge begaf sig legotruppernas ledare, Spendius, med nio
befälhafvare till kartagerna för att underhandla. Hamilkar öfverenskom
med dem, att kartagerna skulle bland sina fiender få uttaga tio,
de öfriga skulle i blotta vapenrockarne få aftåga. Men så snart
detta afgjorts, förklarade han, att han utvalde just de tio, som
nu voro tillstädes, och lät fängsla dem. Därpå öfverföll han med
samlad här de omringade legotrupperna, som voro öfver 40,000
man, och nedgjorde dem alle samman. Spendius och hans
medfångar blefvo därefter korsfästa på lägermuren.

Mellan den i Kartago härskande klassen, som bestod af
storhandlande, gods- och plantageegare samt höge ämbetsmän,
å ena sidan, och, å den andra, den ingenting egande, ur hand i
mun lefvande massan af stadens befolkning, gapade ett vidt svalg,
hvilket till slut blef en afgrund för hela samhället. De offentliga
inkomsterna voro outtömliga, så att Polybios kallar Kartago för
världens rikaste stad, och ett storartadt bank- och finanssystem,
som ej egde sin like, utvecklades där. De militäriska hjälpmedlen
voro stora, flottan och sjömakten öfverlägsna alla andra folks.

Men de sociala missförhållandena och de rike köpmännens
och fabrikanternas blott till timligt gods och till njutningar vända
sinnelag gnagde på statens rot. Vetenskaper och konster hyllades
blott med afseende på den praktiska nyttan. Högre andliga
sysselsättningar voro kartagerna främmande. Pänningen och
svärdet voro allt, människovärdet ingenting. Slutet blef därefter.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:18:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sehop/0361.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free