Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arffienden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Djurs- 5,000 vilddjur hafva uppträdt på arenan och under hela fästen
spektakel. 9,000 vilda och tama djur blifvit dödade. Och då Trajanus firade
sin andra triumf öfver dakerna måste på en dag 11,000 låta sitt
lif. De oskyldigaste djurskådespelen voro de, som utgjordes af
blotta uppvisningar. Då dessa imellertid ej skedde i något
zoologiskt intresse, lades snart största vikten vid djurens
utpyntande och dresserande. Läjon uppträdde i förgylda manar och
smyckade med plåtar; elefanter och strutsar målade med purpur
och skarlakan o. s. v. I djurtämjandet gingo romarne otroligt
långt. Julius Csesar lät om aftnarne lysa sig hem af fackelbärande
elefanter. Marcus Antonius åkte efter läjonspann och bragte
detta färdesätt på modet. På cirkus uppträdde tjurar såsom kuskar,
stående på bakbenen upprätt i vagnarne. Läjon dresserades som
hundar. Under Domitianus såg man dem på arenan jaga harar,
fasthålla dessa oskadade i gapet samt lössläppa och ånyo fånga
dem. Elefanter gingo på lina, uppförde danser och ledsagade
dem med skrällande musik. Somliga lade sig efter romersk
måltidsed till bords samt åto och drucko på människors sätt.
Fyra af dem buro den femte i bärstol m. m. d.
Vidriga voro de strider djuren på arenan fingo kämpa dels
med hvarandra, dels med människor. Noshörningar hetsades
mot björnar, elefanter mot bufflar o. s. v. Ofta uppträdde på
scenen väpnade jägare med väl dresserade hundar och nedsköto
eller spetsade det ena djuret efter det andra. Äfven frie män
deltogo i dessa jakter. Nero lät en gång sitt pretorianska
hästgarde inrycka på arenan och där nedlägga 300 läjon och 400
björnar.
De afskyvärdaste föreställningarna voro sådana, vid hvilka
förbrytares afrättning begagnades såsom förlustelse åt folket.
Antingen fastbands den lifdömde naken vid en påle och
lämnades såsom ett värnlöst offer för vilddjuren, eller ock gaf man
honom vapen i hand och lät honom försvara sig, så länge han
kunde. Med dylika afrättningscener inleddes ofta raden af dagens
skådespel. Man gick ända därhän, att dessa afrättningar infördes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
