- Project Runeberg -  Världsfreden /
384

(1900) [MARC] Author: Klas Pontus Arnoldson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arffienden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Konstantin, kristnas beskyddare. Dessa hade växt ut till ett talrikt och
mäktigt parti, som det under de oroliga tiderna kunde vara godt
att stå väl med. Så tänkte nog den nye envåldsherren, då han
tog kristendomen under sitt hägn. Det är sagdt om honom,
helt visst på goda grunder, att han i politiken icke visste af
några moraliska betänkligheter. Han var först och främst
blodsman, liksom de fleste af hans företrädare, fast desse betydligt
öfverlägsen i list och förställningskonst. På gamla dagar lät han
döpa sig och dog sålunda billigt friköpt från sina synder. I
historierna kallas han Konstantin den store.

Sedan han mördat sin son Crispus, sin svåger Licinius och
i ett ångbad kväft sin gemål Fausta, med hvilken han varit gift
i tjugo år och som var moder till tre af hans söner, stälde han
kristendomen under statens skydd och flyttade hofvets residens
till det för handel och sjöfart gynsamt belägna Byzantium,
hädanefter kalladt Konstantinopel, som han gjorde till en praktfull och
väl befästad hufvudstad. Från och med denna flyttning var det
egentligen slut med det romerska käjsardömet, på samma gång
den blef början till det grekiska.

*



Västromerska riket var blott en skugga af det gamla
Romaväldet. Soldatandan fortlefde nog med oförminskad vildhet, massor
under krigandet med germanerna tagne fångar kastades för
amfi-teaterns vilddjur och blodsdåd hörde allt jämt till ordningen för
dagen. Påträngde af de grymme hunnerna, hvilka snart krigade
ihjäl sig för alltid, bröto germanerna å sin sida in i Italien,
förstörde städer och byar samt uppfylde allt med mord och
fasa-väckande förödelse. Att Teodosius för en kort tid lyckades
förena hela romerska riket under en spira, hade ingen betydelse.
Militarismens följeslagare fattigdomen följdes i sin ordning af
en oerhörd folkminskning. Så väl i Italien som i samtliga
provinserna lågo hela landsträckor öde och åkrarne saknade armar
till plogen. De hade tagits i anspråk för svärdet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:18:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sehop/0390.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free