Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arffienden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
färd. Ehuru numera blott 60,000 man, angrepo de likväl den
starkt försvarade staden och eröfrade den, efter många strider, eröfring.
med storm (1099). Belägringen hade pågått i 30 dagar. Efter
2 dagars stormning blef Jerusalem taget under korsfararnes
allmänna rop: »Gud vill det!» Därpå följde de ohyggligaste
uppträden af vildhet, roflystnad och utsväfning, omväxlande
med scener af andakt och botgörelse — allt vid den heliga
grafven. Utför moskéens trappor strömmade blodet från 10,000
mördade muhamedaner. Judarne drefvos in i sina synagoger
och blefvo där innebrända. Ingen ålder skonades, ej häller det
svagare könet. Små barn slängdes af de kristne mot
husväg-garne eller kastades öfver murarne. Hvar enda kvinna blef
våldtagen. Män stektes på glöd eller uppristades lefvande. Gatorna
fyldes med lik, blod och stympade lemmar. Nära 70,000
människor nedhöggos. Påfvens legat sågs »deltaga i den härliga
segern», därunder man ock fick bevittna »kristlig ödmjukhet,
botfärdighet och fromhet i sinnena.» Man såg samma människor,
som kort förut rasat likt vilda djur, barfota med blottade
liuf-vuden under lofsånger vandra till den heliga grafvens kyrka, för
att på det invigda rummet under glädjetårar tacka Gud för det
lyckade värket.
Man jämföre desse kristne segrares framfärd med de arabiske
muhamedanernas intagande af Jerusalem år 637. Kalifen Omar
red då in i staden vid sidan af patriarken Sofronios under
samtal med honom om dess fornminnen. När böntimmen kom,
knäföll han på trappstegen utanför Uppståndelsens kyrka och
förrättade där sin andakt efter muhamedansk tro.
Imellertid rustade man sig i Europa till ett nytt korståg, sedan
det visat sig, att kristenhetens motståndare var långt ifrån
besegrad. Käjsar Kondrad III och Ludvig VII i Frankrike togo
bägge korset och tågade till Asien med en här af 140,000
harnesk-klädde ryttare och en million fotfolk. Käjsaren, som tågade före,
blef så fullständigt slagen, att knapt mer än en tiondel af hans
ståtliga här lyckades undkomma med lifvet. Ludvig, som följde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
