Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arffienden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Krigsreligion.
inrättningar. För hjältarne funnos tre höga ordnar, kallade furstar,
örnar, tigrar. Krig fördes på ett systematiskt sätt, blef ordentligt
förklaradt och börjades med vissa formaliteter. Diplomatiens
konstgrepp voro väl kända och sändebuds rättigheter respekterade.
Krigslagen var utförlig i sina föreskrifter. Aztekernas vapen voro
väl gjorda och förstörande. De nytjade träsköldar och pansar
af bomullsvadd. De hade fästningsvärk af sten, väl belägna och
konstrikt uppförda. För sjuka och sårade soldater funnos
särskilda vårdanstalter.
Näst krigarne stodo prästerna i högt anseende. Montezuma,
Mexikos härskare vid Cortez’ infall i landet, var utmärkt både
såsom präst och krigare. Prästerna tjänade Gud med en
myckenhet former, bruk, ceremonier, fastor och späkningar, »i
hopp att förtjäna himmelen genom att göra jorden till ett hälvete»
(W. H. Prescott, History of the Conquest of Mexico etc.) Prästadömet
var icke ärftligt. Det räckte ej häller nödvändigt för lifstiden.
Några äldre kvinnor tjänade som prästinnor. Aztekerna hade
åtskilliga ceremonier, hvilka mycket likna de kristna. De döpte
sina barn genom vattenbestänkning. Prästerna mottogo bikt
och gåfvo aflösning från synden. Märkligt nog ansågs denna
aflösning icke endast rädda människan från plågor i ett lif efter
detta, utan ledde ock till befrielse inför en domstol på jorden.
Aztekernas religion var på det närmaste sammanväfd med
politiken. Deras gudasaga utmärkte sig genom en i ögonen
fallande brist på enhet, en brist, som har sin grund däri, att
aztekernas vilda och grymma gudstro och gudsdyrkan inympats
på toltekernas mildare och ädlare religiösa föreställningar.
Aztekernas högste gud var Taotl, världsalltets skapare. Under
honom stodo tretton högre och två hundra lägre gudomligheter,
hvilka alla hade sina särskilda fäster. Aztekernas egentlige
nationalgud, och den som flitigast dyrkades, var den förskräcklige
Huitzilopochtli, krigsguden, åt hvilken praktfulla altaren voro
resta öfver allt i landet, hvilka som oftast röko af offrade
krigsfångars blod. Dessutom dyrkades toltekernas gamle nationalgud,
)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
