Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arffienden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och orättvist fördelade skatter. Man affordrade personer deras
guld- och silfverpjäser, för att användas till mynt. Slutligen
dristade man sig att utan motsvarande valuta fylla bristen med
massor af värdelöst pappersmynt, hvarigenom nationalskulden
hastigt steg, och så väl enskild som offentlig kredit led den
häftigaste stöt. För att år 1715 erhålla 8 millioner i klingande mynt,
måste Ludvig utgifva 32 millioner i sedlar. År 1709 uppgingo
statsutgifterna till fyra gånger mer än som kunde af landet
utsugas under detta ovanligt hårda år. Denna krigets
pänning-hunger gjorde det nödvändigt att inkräkta på all handel och
rörelse, förmedels höga tullar och förbrukningskatter. Häraf
följde ett reglementerande, som gick så långt, att man till och
med förbjöd den ena provinsen att utföra spanmål till den andra.
Fénelon sade vid denna tid: »Vi hålla oss uppe endast som
genom ett undervärk. Staten är en föråldrad, obrukbar maskin,
som släpar sig fram under forna tiders påvärkan, men skall falla
sönder för första stöt.»
I oskiljaktigt samband med sin obändiga krigslystnad stod Andligt våld.
Ludvigs trångsynthet i religiösa ting. Genom kättareförföljelser
hoppades han kunna försona sina synder. Han fråntog
hugenot-terna återstoden af deras politiska rättigheter, uteslöt dem från
ämbeten och värdigheter, minskade antalet af deras kyrkor,
inskränkte gudstjänsten till några få hufvudorter och förbjöd deras
synoder. Därimot gynnades alla, som, med de pängar, hvilka flöto
från Ludvigs omvändelsekassa och den rättrogna välgörenheten,
läto omvända sig till den allena saliggörande kyrkan. Slutligen
upphäfde han (1685) nantesiska ediktet, hvarigenom hugenotterna
vid straff pålades att antaga katolska läran. Deras gudstjänst
blef alldeles förbjuden, deras kyrkor nedrefvos, deras skolor
stängdes, deras predikanter jagades ur landet, om de icke ville
taga det pris, som var utlofvadt för deras omvändelse. Denna
förföljelse, som också bedrefs med galérstraff och
egendoms-förlust, kädjor och fängelse, ledde därhän, att mer än en half
million af Frankrikes mest idoge invånare utvandrade till andra
Världsfreden.
30
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
