Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arffienden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dotter Marie Louise, hvilkens släp under den i prakt och glans Världen
strålande bröllopsfästen blef buret af fem drottningar. På k“ä.
Bäfvande lågo furstar och folk vid den högmodige despotens
fötter. Endast England vågade trotsa honom. Sedan han med
sitt käjsardöme äfven förenat Holland, Hannover, Hamburg m. fl.
områden, äfvensom Oldenburg, hvilkens härtig var en nära
anförvant till ryske tsaren, och hvarigenom franska riket utvidgades
ända till Östersjöns kuster, började imellertid ock den s. k.
vänskapen mellan Napoleon och Alexander att vända sig till öppen
fiendskap. Så gick det med den förespeglade delaktigheten i
herraväldet öfver världen. Spänningen mellan de båda f. d.
bundsförvanterna tilltog mer och mer. Napoleon, som brann
af vrede, ingick ett förbund med Preussen och Österrike i syfte
att fullständigt krossa Ryssland. Och efter att under ett årtionde
ha rusat från seger till seger, stod snart (juni 1812) den dit intills
oöfvervinlige krigsherren, med en half million krigare 20,000
packvagnar och öfver tusen kanoner, färdig att rycka in i tsarens
rike.
Från sitt högkvarter utfärdade Napoleon en proklamation Mot
till sina soldater, däri det heter bl. a.: »Ryssland har svurit Ryssland*
Frankrike evigt förbund och krig mot England. Det bryter i dag
sina eder . . . Ryssland hänföres af ett olyckligt öde. Dess
bestämmelse måste uppfyllas. Tror det då, att vi vansläktats?
Skulle vi ej mer vara de samme som vid Austerlitz? Det ställer
oss mellan vanäran och kriget. Vi kunna ej tveka i vårt val.
Framrycken då. Vi lämna Niemen bakom oss och föra kriget
på fiendens område ... Kriget skall blifva ärofullt för de franska
arméerna . . . Men den fred, vi komma att sluta, skall själf
innebära sin trygghet, och sätta en gräns för den olyckliga
inflytelse, Ryssland sedan femtio år utöfvat på Europas
angelägenheter.»
Napoleon hade en allvarsammare erfarenhet af ryssarnes
motståndskraft än Karl XII. I slaget vid Eylau (1807), där 60,000
döde och sårade lågo på den snötäckta valplatsen, tillskrefvo sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
