Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arffienden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och forslades till närmaste by, kyrka och kloster, heter det, att i kyrkan,
de nedlades på sjukhusens och kyrkornas trappstenar, fiender
och vänner om hvarandra. Eder, förbannelser och skrik genljuda
i kyrkornas hvalf. Man öfvergifver oss och låter oss dö en usel
död, ropades det från några håll. Sömnen hade vikit ifrån de
olycklige. Plågorna gåfvo dem ingen ro. Förgäfves ropa de på
läkare. Här fins ingen bättre hjälp än döden. Offrens ansikten
voro betäckta med flugor, som frossade i såren. Kläder, kött
och blod voro i en ohygglig, obestämd massa, där maskar krälade.
Mången ryste vid tanken att varda lefvande uppäten af maskar,
som kommo af de myriader flugor, af hvilka luften var förgiftad.
Här en soldat, hvilkens käk är sönderskjuten och tungan
hängande långt ut ur munnen. Han kastar sig af och an
och vill resa sig. Dunant fuktar med friskt vatten hans torra
läppar och hans förtorkade tunga. Där en annan olycklig,
hvilkens halfva ansikte blifvit borttaget af ett sabelhugg. Näsa,
läppar och kind äro afskilda. D. ger honom att dricka och
fuktar hans blödande ansikte med några droppar vatten. En
tredje, med klufven hufvudskål, aflider under det hjärnmassan
utväller på kyrkans stenbeläggning. Hans kamrater sparka undan
den olycklige, emedan han ligger i vägen. D. beskyddar den
döende under hans sista stunder och täcker med en näsduk
hans hufvud, som han ännu förmår svagt röra.
1 kyrkans kor ligger en afrikansk jägare på halm. Han är
svårt sårad och har på tre dygn ingenting förtärt. Hans utseende
är afskräckande — höljd af torkad gyttja och blod, kläderna
sönderslitna, skjortan i trasor. Sedan hans sår blifvit tvättade
och han erhållit litet buljong, betäcker D. honom med en filt.
Han för den barmhärtiges hand till sina läppar med ett obeskrifligt
uttryck af tacksamhet. Vid kyrkdörren ligger en ungrare, som
skriker utan rast och ro. Hans rygg är söndersliten af
bomb-splittror och liksom rifven i stycken af järntänder. Man ser
blott det röda, rykande köttet. Rästen af hans kropp är
upp-sväld och svartgrön. Han kan hvarken sitta eller ligga. D.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
