Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arffienden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Trångbodd
känsla.
Träningen.
”Nödvändigt
ondt.”
fängelse på en ödslig klippa i hafvet; den andre, bedräglig och
nästan lika skuldbelastad, som efter nederlag och landsförvisning
slutade sitt lif i grämelse och ohyggliga lidanden; och slutligen
denne unge, olycklige Louis Napoleon, käjsarprinsen kallad, som
i en främmande världsdel skulle vinna ära genom att söka skjuta
ihjäl en del vildar, som aldrig gjort honom något för när, men
själf ömkligen omkom i ett handgemäng med dem.
En annan orsak till krig har visat och visar sig ännu i en
vrång fosterlandskärlek. Att med många ömma och starka band vara
fästad vid sitt land, ja att älska det ända till hänförelse, detta är
en sak; en annan är att så förblindas af tillgifvenheten för eget
land, att man förbiser andra lands lika berättigade
fosterlandskärlek och afsliter det heliga band, som förenar oss med hela
människofamiljen. Att förkofra sig på andras bekostnad, är uselt,
det må gälla en enskild eller ett helt folk.
Ändtligen kan man se en riktning till krig i det förvända
sätt, genom hvilket ungdomen vanligen bibringas kunskap i folkens
häfder. Då den fredliga, mera på djupet gående odlingen nästan
lämnas utan afseende, eller så att säga får öfverröstas af
krigs-bullret, blir världshistorien för de unge blott en oöfverskädlig
räcka af blodiga strider. Därtill kommer, att krig, sådant vi först
se det vid en mönstring, är öfverhöljdt med fröjd och glänsande
prydnader, och framkallar en lifvad sinnestämning. Det unga
ögat bländas af dess grannlåter, det unga hjärtat klappar vid
trumpetens upplifvande ljud. Vi berusas af eröfrarens bedrifter
i historien och dikten, i saga och sång. Vi följa med en
deltagande ifver hans hastiga segerbana, och, ovana vid lidande och
död, glömma vi de fallna och olyckliga, som krossas under hans
segervagn. Synnerligast genom läsningen af gamle skalder och
historieskrifvare bibehållas gamla barbariska åldrars krigiska
känslor vid lif hos oss. Med detta underlag, och komne till en
mognare ålder, förlika vi oss med kriget såsom ett nödvändigt
ondt, en obeveklig naturlag, som det är fåfängt att trotsa.
Kanske detta skall kunna något förklara den seghet, hvar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
