Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Försvaret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
både furstarne och deras undersåtar, angrep likväl aldrig regerings- Romafreden.
formen, i hvars tjänst han ju ock innehade en framstående post.
Juvenalis kalfatrade individer, men aldrig institutionerna. De båda
Plinius, Plutarchos och Filon, Spartianus och Ammianus
Marcel-linus hafva icke sparat på stränga omdömen angående de sämre
käjsarnes namn och rykte, men de hafva prisat och tjänat
käjsar-dömet. Befolkningarna gjorde aldrig uppror mot denna
styrelseform, om de ock hade många skäl att klaga öfver tryckande
skatter och ämbetsmännens snikenhet och öfvergrepp.
Provinsernas befolkning gick framåt i kultur och ernådde
med tiden samma rättigheter som de romerske eröfrarne. I mån
som detta skedde, blef det allt mer tydligt, att den
grekiskromerska nationaliteten icke var i stånd att behärska de andra
nationaliteterna i riket. Provinserna ryckte upp till likställighet
med Italien. Det egendomligt romerska trängdes tillbaka. Den
gamla romerska staten och den nationella rätten måste vika för
den nya, af käjsardömet utvecklade riksförvaltningen och den
nya rätten, härledd ur de till grund för all nationel rätt ytterst
liggande gemensamma rättsåskådningar. Det nya, som nu med
lag och rätt skulle byggas, leddes alltså åter till urgammal grund,
gemensam för alla ariska folk, och det svarade till tidens fordringar
genom att bereda bekvämare former åt ökad handel och samfärdsel.
Hvad republiken eröfrat skulle käjsardömet smälta. Detta
kände allt för väl de därmed sammanknippade vanskligheterna,
för att det skulle vilja bemäktiga sig ett enda land, som det
kunde undgå att taga i besittning. Rom var mätt. Hur fredligt
käjsardömet var, visar sig bäst af dess uppträdande mot
germanerna. Desse hade, långt innan romarne kommo i beröring med
dem, visat prof nog på den lust att genom eröfringar utvidga
sig, som ju var ett gammalt drag hos arierna i allmänhet. Caesars
första handling i Gallien var att befria detta land från dess
germanske plågoandar. Men Oaktadt denna germanernas lust till
nästans hus, inskränkte sig dock Rom till strängt defensiva
för-hållningsregler. Det bemäktigade sig Alppassen ock Rehnlinien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
