Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Försvaret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att farliga politiska följder uppstått däraf, att någon obetydlig
medlem af en fursteätt fått undkomma.
Öfverlägsna personer, följaktligen män med sundt omdöme,
som låta sitt handlingsätt bestämmas, icke af inbillade ideal, som
aldrig funnits, utån af värklig lefnadserfarenhet, skola alltså följa
förnuftets bud och aldrig låta invärka på sig af sina känslor, så
framt det ej någon gång kan vara fördelaktigt att för tillfället visa
sig rörd. De skola äfven till deras rätta värde uppskatta den
stora hopens inbillningar om hvad de kalla försynens ingripande,
som i själfva värket ej är något annat än hoplänkningen af vissa
omständigheter, som följa den vanliga lagen för orsak och värkan,
men därigenom, att de ingripa i hvarandras värksamhet, tagit en
riktning, som den skarpsyntaste ej kunnat förutse.
Denna Machiavellis statskonst har blifvit mycket olika bedömd.
Att den blifvit mer klandrad än försvarad, är ju naturligt, då
snobb-moralen i oblyg nakenhet icke tilltalar människor med sunda
instinkter, och dessa lyckligtvis, trots allt, utgöra det
öfverväldi-gande flertalet. Af författare, som göra anspråk på att rätta äldre
misstag angående Machiavellis person och värksamhet, framställas
båda på ett sätt, som smidigt lämpa sig efter den ännu i politiken
härskande andan. De ej blott upprepa de gamla loforden öfver
den italienske statsmannens och författarens lysande
öfverlägsenhet, hans lågande kärlek till frihet och fosterland o. s. v. Man
vill ock så innerligen gärna, om just icke öppet försvara och
prisa, åtminstone i det längsta lägga sig ut för hans politik, såsom
exempel hvarå jag tillåter mig påpeka följande prydliga
ut-gjutelse af en svensk universitetslärare (Nordisk Familjebok, X, sp. 524):
»Dessutom visar historien hurusom ända till den dag i dag är
de största statsmän icke ansett sig i sina offentliga handlingar
bundna af den vanliga sedelagen (Fredrik II af Preussen, Napoleon I
och III, Bismarck m. fl.) samt att i själfva värket en bestämd
skilnad finnes emellan offentlig och enskild moral, om ock denna
skilnad ännu icke blifvit till fullo utredd i vetenskapligt hänseende.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
