- Project Runeberg -  Världsfreden /
548

(1900) [MARC] Author: Klas Pontus Arnoldson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Försvaret

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Försvars-

vapen.

sanning är det sagdt, att hon var ett väldigt klippfäste i månget
tröstlöst land.

*



Till stäfjande af de höge herrarnes ständiga strider påbjöd
kyrkan en allmän gudsfred. När detta vilda fäjdväsen
undanträngde all lagskipning, våldet omintetgjorde all rättvisa samt
den svage och skydd behöfvande hjälplöst var underkastad
förtrycket, sökte franska prästerskapet att genom religionens makt
upphjälpa den bristfälliga rättskipningen samt genom kyrkliga
bud sätta gränser för roflystnaden och svärdets våldsbragder.
Redan år 989 fattades på en synod i Poitiers följande beslut:
»Den, som bryter in i kyrka eller med våld tager bort någonting
därifrån, vare förbannad, så framt han icke upprättar skadan.
Förbannad vare också den, som från landtmän och andra fattiga
röfvar får, hornboskap eller annat. Kyrkans förbannelse drabbe
slutligen ock dem, som angripa och förorätta värnlöse klerker.»
En annan af franska prästerskapet utfärdad fredsurkund ställer
ytterligare köpmän under kyrkans skydd, hotar illgärningsmännen
med strängaste bannlysning, till dess de gifvit upprättelse samt
belägger de motsträfviges egendom med interdikt.

Detta var stränga men nödvändiga tvångsåtgärder, som icke
tjänade den fåfänga härsklystnaden, utan »egande sin grund i
kyrkans eget trångmål samt det värnlösa folkets eländiga
tillstånd, befordrade fredens värk.» Ännu värksammare voro franska
prästerskapets bemödanden år 1034, då det begagnade folkets af
<

en treårig hungersnöd föranledda ånger och ruelse till att förnya
* freden på jorden» samt till syndernas sonande förmådde det
att, jämte stränga botöfningar, afgifva ett särskildt löfte om att
afhålla sig från vapenskiften och andra krigiska angrepp. Hög
och låg ingick i den heliga fredsförbrödringen.

Prästerskapet nöjde sig icke med blotta löftet om
fredlighet, utan bildade till och med vapenbrödraskap, hvilkas alla
medlemmar måste edligen lofva att med svärd i hand gå i fält
mot alle fredstörare samt att särdeles på det eftertryckligaste

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:18:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sehop/0554.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free