- Project Runeberg -  Världsfreden /
556

(1900) [MARC] Author: Klas Pontus Arnoldson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Försvaret

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ej på käjsar- att vänta. Staterna torde komma att länge bestå i sin mångfald,
må hända ökas till antal. Och de mångfaldiga staterna skola
hafva sin frihet och själfständighet. Efter denna grundregel lära
världens riken ordna sig. Endast öfver folkens frihet och
själfständighet skall världsfred kunna härska. Och ytterst beror detta
därpå, att rättfärdighet härskar inom hvarje stat. När så sker,
blir det icke längre möjligt att bryta världens fred.

Imellertid kan man säga, att Henrik VII efter
tidsförhållandena i icke ringa grad motsvarade den store italienske skaldens
käjsarideal.

Vid sin ankomst till Italien undvek Henrik med försiktighet
att under de allestädes rasande partistriderna bestämma sig för
den ena eller andra meningen. Han uppträdde som fredsmäklare.
Därmed sökte han skaffa käjserliga namnet anseende och styrka
samt återställa den sjunkna aktningen för all öfverhet. I Milano,
där han förskaffade ghibellinska partiet öfvervikten mot guelferna,
mottog han Iombardiska kronan, och begaf sig sedan öfver Genua
till det ghibellinska Pisa, där han mottogs med lysande
ärebe-tygelser. Men nu reste sig guelferna, bekymrade öfver käjsarens
framgång. Uppmuntrade genom de förödelser, som en härjande
sjukdom anstälde bland de käjserlige riddarne, ville de »afkläda
käjsarriddaren det vördnadsbjudande skenet.» I spetsen för dem
trädde konung Robert af Neapel samt det rika Florenz. Äfven
många Iombardiska städer, missnöjda med det stränga allvar,
hvarmed Henrik sökte återställa »öfverhetens idé», slöto sig till
guelfernas parti. Till och med påfven, som då residerade i
Avignon, förklarade sig mot Henrik, hvilken blott genom en
fortsatt strid kunde utvärka sin kröning i Rom af påflige legater.
Detta gaf signalen till förnyande af krigen mellan guelfer och
ghibelliner.

I förbund med konungen af Sicilien och understödd af
pisanerna samt flere ghibellinska städer och ädlingar, vidtog
Henrik kraftiga anstalter att underkufva Toscanas guelfiska
städer och att förödmjuka Florenz, då han plötsligen afled vid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:18:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sehop/0562.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free