Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Försvaret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
konungar och furstar, icke motsvarade den böhmiske
freds-främjarens förväntningar.
Genom dennes bemedling hade freden i Prag (1463) kommit
till stånd. Men splittringen mellan de oräkneliga små tyska
herre-dömena fortfor. Emedan furstarne icke ville uppoffra någon
enda af sina själftagna rättigheter, möttes hvarje försök att höja
käjsarens anseende och minska furstarnes af det häftigaste
motstånd. Omsider lyckades det imellertid att hämma det ständiga
krigandet. Och på riksdagen i Worms (1495) stiftades en s. k.
evig landsfred, jämte det all med vapen själftagen hämd och all
slags näfrätt förbjöds vid straff af bannlysning och riksakt.
*
Under Georg Podiebrads regering frigjorde sig en »fattig, Böhmiske
bibelfast och fredlig sekt» från gemenskapen med husiterna, den bröder,
böhmiske konungens meningsfränder, och bildade efter apostoliskt
mönster egna församlingar, inom hvilka en kristlig socialism
(egendomsgemensamhet) gjorde sig gällande. Desse »böhmiske
och mähriske bröder» skilde sig särskildt från lutheraner och
reformerta genom förkastande af läran om »rättfärdiggörelse
genom tron allena.» Snart utsatte för blodiga förföljelser, kunde
de endast undgå dessa genom att dölja sig i bärgshålor. Detta
Oaktadt ökades medlemmarnes antal. I början af 1500-talet funnos
omkring 200 församlingar i Böhmen och Mähren. Under
schmal-kaldiska kriget (1546) blefvo bröderna utsatte för svåra lidanden.
Många utvandrade till Preussen och Polen och sammanslöto sig
med protestanterna, för att komma i åtnjutande af religionsfrihet.
Under 30-åriga kriget utrotades de fleste af de i Böhmen
kvarvarande bröderna.
I detta kyrkosamfund fostrades en af mänsklighetens
välgörare, Johann Amos Comenius (1592—1671). Sedan han tidigt
förlorat sina föräldrar, blef hans uppfostran mycket vårdslösad.
Den grämelse, han kände, då hans egen bildning försummades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:18:32 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sehop/0565.html
